tag:blogger.com,1999:blog-7106249289330074573.post3180081365597138405..comments2023-05-20T13:38:26.982+02:00Comments on Knasterfaster: Hur länge måste jag ha funnits här för att höra hit?Knasterfasterhttp://www.blogger.com/profile/16400873019957417225noreply@blogger.comBlogger3125tag:blogger.com,1999:blog-7106249289330074573.post-13897328524030222022012-01-20T14:42:38.595+01:002012-01-20T14:42:38.595+01:00Singelmamman: Jag tar ganska ofta trappan bredvid ...Singelmamman: Jag tar ganska ofta trappan bredvid rulltrappan. :)<br />I den här frågan måste jag nog hålla isär Knasterfaster och mitt verkliga jag. Jag önskar jag var mer Knasterfaster irl faktiskt. Knasterfaster känner inte av några gränser.(Hon är gränslös - haha). Hon har lätt för att uttrycka sig och umgås med alla. För mig , har det nog, när jag tänker efter, varit väldigt viktigt att känna tillhörighet och gemenskap med människorna runt omkring mig här där jag bor. Däremot är det faktiskt inte viktigt för mig att rota mig någonstans. Jag kan absolut tänka mig att flytta många gånger till. Jag tar till mig det du skriver. "Jag tillhör min egen".<br />Fru Gårman: Jag känner mig hedrad av din långa kommentar. :)<br />Det är inte så att jag känner att jag har bråttom. Jag stressar inte men jag går hellre runt i en affär i några minuter extra än att slösa bort dem på att stå still i rulltrappor. När jag har gått 6000 steg så kommer jag säkert också att vilja stå still.Knasterfasterhttps://www.blogger.com/profile/16400873019957417225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7106249289330074573.post-26379060575986427852012-01-19T22:12:04.959+01:002012-01-19T22:12:04.959+01:00Du är du oavsett var du bor. Däremot beter du dig ...Du är du oavsett var du bor. Däremot beter du dig kanske som en stockholmare i rulltrappor. Bråttom, bråttom. Om vi hade rulltrappor här skulle jag säkert också gå i dem, förutom om husbandet var med. Han vägrar att gå i rulltrappor. Finns det trappor som går av sig själv ska man spara på kroppen och stå resonerar han. Och på flygplatser, såna där långa gåband du vet, han står i en sån och jag pinnar på bredvid, förutom om vi är på väg hem för då har jag typ gått 60000 steg om dagen ändå och är helt slut när vi är på väg hem. Då står jag gärna i alla trappor och band.<br />Förresten, undra vad jag är, född i Finland, uppvuxen sen sex års ålder i en norrförort till sthlm, bott några år i Heby (fy fabian) och nu är vid underbara östkusten, norr om din födelsestad (antar jag. I Heby kallade de mig för stockholmaren, det gör de inte här. Jag tror att jag har skrivit den längsta kommentaren ever.Fru Gårmanhttps://www.blogger.com/profile/10355565723459669129noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7106249289330074573.post-65322449397009517102012-01-19T21:44:55.628+01:002012-01-19T21:44:55.628+01:00Jag går sällan i rulltrappor. Jag tar inte trappan...Jag går sällan i rulltrappor. Jag tar inte trappan bredvid heller. Rulltrappan tar mig ju dit jag vill, utan att jag måste anstränga mig. DET gillar jag. Jag är urstockholmare, nästan, mina föräldrar är inte födda i stan, jag är det. Eller ja, strax utanför, men tillhör Stockholm.<br />Jag har aldrig funderat över om jag är Stockholmare eller inte. Jag bara är det. Det har aldrig varit viktigt för mig. Är det viktigt att tillhöra ett län/stad/landskap? Du är ju Knasterfaster. För mig är det inte något som tillhör ovanstående, utan sin egen.Singelmammanhttps://www.blogger.com/profile/08668796874634627298noreply@blogger.com