tisdag 14 augusti 2012

Mitt hjärta klappar inte för vem som helst

Idag har jag lämnat lite av mitt blod på blodcentralen igen. Det var en ny personal där som jag inte kände igen. Han verkade pålitlig och trevlig han också precis som alla de andra som jobbar där. Innan de börjar själva tappningen så brukar de mäta blodtrycket. Det gjorde den här nya killen också. Jag berättade att jag hade mätt mitt blodtryck på jobbet förra veckan och att det låg lite högt då. Hmmmm svarade han på det. Han satt på mig en digital blodtrycksmanchett eller vad det kan heta. En sådan där som gör jobbet självt. Resultatet var tydligen inte ok så den nya mannen ville mäta mitt blodtryck manuellt med stetoskopet i armvecket för att räkna pulsslag. Då slutade mitt hjärta slå tydligen för han hörde absolut ingenting alls. Han letade och letade efter ljud både högt och lågt på min arm utan resultat. Det blev lite kaos där på tappningen ett tag eftersom jag liksom inte uppförde mig normalt, dvs. enligt löpandebandrutinerna. Stolarna räckte inte till åt alla som stod på tur för att tappas så de fick vända och gå tillbaka till väntrummet igen. Till slut när jag hade varit död i cirka 10 minuter eller så så bad han en utav de andra mäta blodtrycket på mig. Då traskade mitt hjärta igång igen och hon mätte det utan svårigheter till 144/88.

Från och med den 3 september är vi tvungna att ha kvällsöppet till kl. 19 en gång i veckan på mitt arbete. Det innebär att jag jobbar till kl. 19 en kväll var tredje vecka. Min kollega och jag diskuterade schemaläggning idag. Vi funderar på om det inte vore värt att jobba 07.30 - 19.00 den dagen och sedan vara helt lediga på fredagen samma vecka. Det vore väl lite guld att vara ledig fredag - söndag var tredje vecka?! För mig skulle det vara så bortkastat att börja 09.30 och jobba till 19.00. Jag skulle bara sova extra länge och lalla runt här hemma tills det var dags att cykla iväg.

Bara 3 av 5 familjemedlemmar är hemma. Mellan är kvar i Skåne (jag har bokat av hans tandläkartid för femtielfte gången idag) och Minsta är på fäktningsläger (han packade i morse med hjälp av Sambon + fick skjuts).

7 kommentarer:

h sa...

Han kanske behöver kolla hörseln den där nye killen.

Maria sa...

Såg du ljuset i tunneln?
Snällt av sambon att vara 2000-talstrevlig!

Mika sa...

Hahaha... Jag råkade ut för en skoförsäljare som mätte hålfoten med värme sensorer.
Mina fötter var så kalla att dom inte syntes alls. Jag fick göra åkabrasor i en kvart men det hjälpte inte. Han hade aldrig varited om något sådant innan. Och blev till slut lite lätt irriterad.
-va fan är du död kvinna? Sa han.
Skönt att du fick tillbaka fina hjärtelag. Det är så jobbigt när det stänger av sig...;)

Anonym sa...

Klart värd med ledig fredag!
Och skönt att du kom tillbaka från de döda.

nillas liv på pinnen sa...

Bra att du återkom från de döda. Hade blivit svårt med jympan annars.
Jag skulle också valt tre dagars helg var tredje vecka om jag var du. Najs.

Shamrock sa...

Vad skönt att du återuppstod. Ledig var tredje fredag låter ju helt kanon. Då kan du passa på att åka och hälsa på oss i Stockholm någon av de fredagarna

Knasterfaster sa...

Helena: Nästa gång tar jag med mig Revaxör till honom.
Maria: Jag kände mig ovanligt levande för att vara helt död. Jag såg varken ljuset i tunneln eller livet passera.
Mika: Hahaha, precis som när jag inte kommer in genom sådana där automatiska dörrar för att jag har så dålig utstrålning.
Anne E: Då ska jag rösta för att vara ledig var tredje fredag.
Nilla: Jag prioriterar jympa före döden helt klart!
Shamrock: Nu önskar jag mig en rejäl löneförhöjning också så jag har råd att träffa mina bloggvänner när jag är ledig!