torsdag 25 november 2010

Jag gjorde ett fynd idag.

Idag har jag varit och klippt mig. På väg från jobbet till frissan så rusade jag förbi två nya små butiker som jag blev fasligt nyfiken på. Jag var tvungen att gå tillbaka till jobbet eftersom jag skulle sitta i möte mellan kl. 14 - 16. På tillbakavägen kunde jag inte låta bli att springa in i de där affärerna som såg så lockande ut. Den ena affären heter Tre rum och kök (tror jag eller Tre små rum kanske) där sålde de kläder, inredningsprylar och second hand. Hann inte titta så mycket men jag ska gå dit igen när jag har gott om tid. Den andra affären heter Fröken Nord. Åh, där blev jag glad bara av att stiga in. Hon hade så mycket fina saker. Hon hade ett par så söta hemsydda babytofflor i rött med vita prickar bl.a. Kan bli en julklapp till Miou. Titta in hos Fröken Nord här.
Jag köpte tre blommor att ha på mitt rum på jobbet också när jag ändå var ute och sprang. Det blev en novemberkaktus och två rosa(!) julstjärnor. Jag plockade fram ljusstaken innan jag gick hem från jobbet. Jag har inga semesterdagar kvar så jag tycker att jag måste ha det extrafint omkring mig på jobbet året ut. Nu vill Minsta ha sin dator. (Fyndet jag gjorde var alltså att jag hittade en affär som jag tyckte om).

Min telefonfobi

Har nog inte berättat för er att jag är rädd för telefoner. Nja, inte precis så att jag går omvägar när jag ser en telefon utan det är mer själva samtalen som kommer i dem som jag är rädd för. Jag svarar nästan aldrig om jag inte vet vem det är som ringer. Ringer ett okänt nummer flera gånger så kollar jag på Hitta eller Eniro vem det är som söker mig. Om det är någon bekant så ringer jag tillbaka. Idag upptäckte jag att jag hade två missade telefonsamtal på min mobil. De var från ett obekant nummer. Jag kollade på Hitta. Numret gick till en granne som jag inte känner. Jag såg på adressen att den som ringt bodde väldigt nära mig. Jag får nästan katastroftankar då. Tänker att nu har Minsta gjort något bus eller så har Sambon kört över grannens hund eller...? Oj, vad jag har oroat mig hela dagen. När jag kom hem frågade jag familjen om de kände någon xxx xxxxxxx. Det gjorde Största. Det är hans musiklärare i skolan. Han bor granne med oss! Han ville lämna noter till Största. Nästa gång ska jag försöka att inte bli orolig när någon ringer....

onsdag 24 november 2010

Kaninen har riskerat sitt liv för att stoppa mitt bloggande...

Jag satt mig tillrätta i soffan tillsammans med min lilla dator alldeles nyss. Jag hann bara läsa en blogg innan datorn slocknade eftersom batteritiden var slut. Jag laddar min dator på lite olika ställen men nu mindes jag att senast jag gjorde det så gjorde jag det i sovrummet. När Sambon kom och la sig så kopplade han loss min sladd för han ville inte ha den över magen. Jag gick till sovrummet för att hämta laddningssladden. Den satt kvar i grenkontakten. Det gillar inte jag. Sladdar som inte används inte ska sitta i eluttag. Jag tog tag i sladden för att plugga in den i datorn. Då upptäckte jag att det inte fanns någon plugg på sladden. Den var borta! Zelda (kaninen) har kapat den. Det satt fyra andra elsladdar i grenuttaget men det är bara min sladd hon har gnagt på. Hur många liv har en kanin? Jag är rädd att hon mist minst minst ett liv för att stoppa mitt bloggande. Nu har jag låst in Zelda ordentligt i tvättstugan. Jag lånar Minstas dator tills han kommer hem från Kulturskolan. Jag ska försöka få tag i en ny sladd. Tills jag har fått tag i en ny sladd så kommer mitt bloggande och kommenterande kommer att ske lite sporadiskt.
Nu beter sig den här datorn konstigt så jag vet inte hur det kommer att gå med det här inlägget.

På jobbet snackas det så mycket skit just nu, både avföring och skvaller så jag blir illamående. Jag vill inte höra mer. Vårt sjukhus är som en liten stad i staden. Alla vet allt om alla. Vi bryter inte sekretessen kring patienterna.  Det gör vi inte. Det är personalen det pratas om. Jag undrar vad de säger om mig.

tisdag 23 november 2010

Sådant jag sett och sådant jag inte har sett.

Förra veckan när jag var med Sambon och tittade på skor så såg jag en tjej som provade stövlar. Hon satt ner och böjde sig framåt och visade hela bakstjärten ända ned till framstjärten. Det var ingen rolig syn. Jag önskar jag hade sluppit se det. Idag såg jag en tjej som trodde att hon hade en svart klänning på sig. Det hade hon inte. Hon hade en svart tröja som precis passerade skinkvecken. Jag är säker på att hon hade sett mycket snyggare ut om tröjklänningen hade gått ned till knävecken. Hon hade beige strumpbyxor på sig som var lite genomskinliga. Bredvid henne gick en man i byxor från Snickers. Jag tror de jobbade ihop.

Jag hörde på radion att Nordkorea gått till artelleriangrepp mot en sydkoreansk ö. Det var bara en olyckshändelse. Nordkoreas president skall snart avgå och håller på och lämna över till sin yngsta son sa de också. Jag fick en bild i mitt huvud av hur det såg ut när pappan visade runt på sitt "kontor" och den lille sonen ville pilla på alla spännande knappar. Jag hade velat sett pappa presidentens min när sonen tryckte på den där avfyrningsknappen. Jag vet inte om det var så det gick till men den filmen utspelade sig inuti mitt huvud.

måndag 22 november 2010

Mellan fick gå ut och sk8

Sambon och jag slapp sk8 snö ikväll. Det gjorde Mellan. Jag behövde bara tjata lite grann och Sambon behövde bara höja rösten en gång. Sambon blev helt paff när Mellan stod i hallen och knöt på sig skorna. "Vad är du på väg nu då?" "Skaju faen ut å sk8 snö" sa Mellan då.  Mellan har en kompistjej som bor i Malmö. Med henne kan han prata om allt och de har samma humor. Hon heter flicka S och är otroligt söt. De är bara vänner. Vi har åkt med Mellan fram och tillbaka till Malmö i helgen och gett honom konsertbiljetter till både Avanged sevenfold och Bullet for my valentine. Sambon och jag tyckte Mellan kunde visa oss tacksamhet genom att sk8 lite snö. Det tyckte Mellan också, det var därför vi inte behövde tjata ut honom.

(sk8=skotta och inte skejt)

söndag 21 november 2010

Omväg rekommenderas inte

Hon var rolig den där damen som vi hade med oss på resan. Hon som satt och snackade inne i GPS:en alltså. Vi hade lite samma attityd till bilkörning hon och jag. Jag gillade särskilt hennes "Omväg rekommenderas inte". Jag brukar inte heller rekommendera omvägar. Hennes betoning på "Observera" när Sambon körde aningens för fort  tyckte jag också om. Jag brukar säga "stod det inte 50 nyss" men hennes "observera" låter mycket coolare. Det gick inte att lita på henne till 100% men det kom inga bussar eller polisbilar när vi körde mot enkelriktat(?) i bussfilen så det gjorde inte så mycket. Det var tur att det var hon och inte jag som ledde ut oss på de dåligheterna. Sambon tyckte att hon var rolig och skrattade åt hennes egenheter. Hrmf. Ja, ja de har väl sin smekmånad de där två. Snart får jag nog fånga upp henne när hon är på väg ut genom fönstret.

Nu har vi kommit hem igen ifrån Malmö. Det var första gången jag var där på riktigt. Jag var där i somras också men då tog vi tåget över till Köpenhamn så det räknas inte som en riktig gång. Jag kan tänka mig att åka dit igen.

lördag 20 november 2010

Nu är vi ensamma på hotellrummet igen

Nu ska jag strax bada igen. Har gått och gått och gått hela dagen så det ska bli skönt att glida ned i ett varmt bad. Vi har shoppat idag. Äntligen har jag köpt mig en kofta. En lång. Den går nästan ned till knäna. Den hittade jag på Levis. Det var mellan 25 - 70 % nedsatt pris på allt för affären skulle upphöra. Största köpte en vinterjacka på samma ställe. På HM köpte jag nya trosor. Eftersom Sambon och Största stannade utanför och väntade så tänkte jag att jag skulle ta de första jag hittade för att det skulle gå snabbt. Det gjorde jag också. Det var ett 3-pack. Ett par är det väldigt söta ugglor på. Sambon köpte skor. Vi har inte köpt några julklappar.

Nu är Största och Mellan + kompisar på väg för att lyssna på Bullet for my valentine. Mellan, Flicka S och Pojke D kom och hämtade Största här på hotellet. Jag tyckte att Största skulle raka sig innan han gick iväg men se det kunde han inte göra för man SKA vara skäggig på rockkonsert.  Javisstja! Mellan hade plattat håret. Gu, så snygg han var! Jag borde nog ha låst in honom.

Vi har en egen espressomaskin här på hotellrummet. Nu har Sambon gjort i ordning varsin kopp kaffe åt oss.