måndag 2 maj 2011

Jag önskar att jag hade kunnat svara nej....

Sambon ringde och frågade: Måste jag handla?
Den frågan innehåller mer än den ser ut. Det han egentligen säger är detta:
Hej älskling. Har du haft en bra dag på jobbet? Fick du sluta tidigare idag eller jobbade du över som vanligt? Blåste det medvind eller motvind när du cyklade hem? Stannade du och handlade på vägen hem, eller måste jag handla? Vad ska jag handla? Varför handlade inte du, du visste ju lika bra som jag att mjölken är slut?
Mitt svar: Ja.
Det jag egentligen säger är: Hej själv. Vet du att du är världens underbaraste? Hur har du haft det på jobbet? Nej, jag har inte handlat, ärligt talat så tänkte jag inte ens tanken när jag var på väg hem. Jag vet inte vad du ska handla, ta det vanliga, det mesta är slut. Jag hade glömt att mjölken var slut men jag kom ihåg det nu när du ringde. Du måste handla för jag orkar inte.

14 kommentarer:

Gafflan sa...

Haha! Tänk vad mycket en enkel fråga och svar innehåller ;D

Shamrock sa...

vad bra med tankeläsning

Osloskånskan sa...

Jag skriver lista, Maken handlar.

Singelmamman sa...

Åh så kloka ni är!

nillas liv på pinnen sa...

Vad bra att rationalisera så där, då sliter ni inte ut talorganen.

Fru Gårman sa...

Jamen ungefär som här då! Ord är överskattat. ;)

Pillargontanten sa...

Samma här :)
Hoppas han handlade!

Blåklinten sa...

Det viktiga är inte en massa ord utan att man försår varandra ändå, och det gör ju ni:)

Mina dagar sa...

Ni har varit ihop "ett tag" va;)

Kram på dig!

Ulrika sa...

Aha, det är så det fungerar. Undrade just för här funkar det inte på det viset. Jag måste fasa in Maken på rättare spår ;)

nillas liv på pinnen sa...

Jag undrar hur många gånger jag varit in hit och sett den där matkassen nu. Dags för nytt inlägg!

Anonym sa...

Shit vad man kan säga mycket med få ord! :)

Knasterfaster sa...

Gafflan: Det är sådan där ordlös kommunikation.
Shamrock: Intuitiv kommunikation kan man kalla det.
Osloskånskan: Vi skriver aldrig listor men Sambon handlar alltid.
Singelmamman: Vi har lärt oss varandra utantill.
Nilla: Nej, just det. Jag vill absolut inte slita ut mina talorgan för de behöver jag när jag sjunger i kören.
Fru Gårman: Ord är för vekisar.
Pillargontanten: Han handlade såklart!
Peatreak: För många ord kan lätt låta som tjat.
Eva: Vi har varit tillsammans i mer än halva mitt liv.
Ulrika: Lycka till med fasandet!
Nilla: Jag skrev ett nytt inlägg för en timma sedan och du har fortfarande inte kommenterat.
Fru Hansson: Ja.

Malla sa...

underbart! :D