Jag har en sambo som är man. Han äger massor av skjortor. Skjortorna stryker han. Det är inte konstigt. Det som är konstigt är att när skjortstrykning kommer på tal i bekantskapskretsen då är det jag som är konstig och annorlunda för att jag inte stryker skjortor. Jag äger ingen herrskjorta. Varför ska jag stå och stryka sådana? *Sucka, sucka*
Dagens bekännelse 2: Igår började jag sticka på någonting. Jag vet inte vad det kommer att bli. Jag har inte stickat något sedan 1995. Då stickade jag färdigt en babytröja som jag hade börjat sticka 1988. Igår hade jag glömt hur man stickar slätstickning men nu har jag tittat på en instruktionsvideo.
Dagens bekännelse 3. Igår kväll tittade vi på filmen Det regnar köttbullar. Vi tittade även vi lite på hockey och vi såg Sverige förlora mot Norge. Vi tittade inte på någon valborgsmässoeld.
Nu ska jag sticka vidare.
6 kommentarer:
Jag tycker att du gör rätt som INTE stryker mannens skjorta. Jag har inte stickat sen jag gick i skolan. Jag tittade inte heller på ngn majbrasa
Jag stryker inte heller skjortor, men Mannen stryker inte heller dom. Han man en lagom liten skjorta så blir den slät när man "fyller ut" den ;-)
Jag stryker skjorter ibland, och näsdukar alltid. Skrynkliga näsdukar är mera irriterande än att göra jobbet och stryka dom. T-shirt till mig själv stryker jag, inte till dom andra. Har ett litet strykbord från IKEA att ha på bordet. Praktiskt, och lagom högt och då blir jobbet roligt.
Ha en fin 1 maj!
Visst är det konstigt, när jag och barnens far var gifta berättade han för sina arbetskamrater hur konstig jag var som inte strök hans skjortor. De tyckte också att jag var konstig. Själv säger jag att det inte är konstigt att vi skilde oss.
Jag stickade en gång ett par lovikavantar, det tog fyra år.
Och jag som till och med stryker makens kalsonger...
SKOJAR!
Om jag höll på och strök hans kläder (tusen skjortor) skulle jag inte ha tid att skriva min beiga roman.
Shamrock: Då tycker du som mig och min Sambo. Det är kul att sticka!
Fru Venus: Alla sätt är bra... :=)
Helena: Oj, jag visste inte ens att det fanns näsdukar som ska strykas. Vi har en strykbräda i vardagsrummet. Det är också praktiskt. :)
Singelmamman: Nej, det var inte alls konstigt att du skilde dig från den mannen. Jag stickade ett par ljusblå lovikavantar då jag gick i högstadiet.
Nilla: Ha, ha, ha. Jag fattade direkt att du bara skojade om den saken. Det konstiga är att det finns kvinnor som stryker manskalsonger. Jag hoppas att några av dem tycker att det bara är roligt och lustfyllt. Min Sambo har också tusen skjortor. Din make och min sambo skulle kunna gilla varandra på Facebook!
Skicka en kommentar