Fy sjutton så dåligt som jag har mått den senaste veckan har jag nog inte mått sedan jag var 7 år. Då fick jag lunginflammation på grund av att jag kräktes mitt under pågående blindtarmsoperation. Jag intensivvårdades i flera dagar. Sedan fick jag ligga på barnavdelningen ytterligare en vecka. Lucia firade jag på sjukhuset men jag fick komma hem till jul.
Jag önskar att ingen ska behöva må så dåligt som jag har mått. Ingen.
Nu skulle vilja skriva något sånt fånigt som tack till den och tack till den...ha ha ha.
Tack till Sambon som tröstat, lindrat, servat, skjutsat till vårdcentralsjouren och rent bokstavligt stöttat mig.
Tack till Största som bjöd mig på kaffe. Det smakade så gott!
Tack Mellan för att du hade "gömt" en massa isglassar i frysen. (Jag lovar att du ska få pengar till att köpa nya).
Tack Minsta för din oro (det såg jag på din blick) och för att du tog så fin hänsyn.
Tack alla bloggvänner för att ni finns.
9 kommentarer:
Det är hemskt att vara sådär sjuk. Jag brukar jämra mig. Väldigt högljutt. Inte för att folk ska komma farandes och tycka synd om mig (fast de får så klart göra det om de vill) utan för att det bara behövs. Det känns bättre då. I alla fall lite. Jag jämrar mig även om jag är ensam hemma. Jämrar mig för mig själv.
En fin familj verkar du ha allt. Sköt om dig!
Låter bra att du är på väg att bli frisk. Fortsätt så!
Skönt att du börjar känna dig bättre
Bli frisk! kram!
Ja bli frisk nu!
Jag har blåst över friskbaciller till dig raring :-) nattikram
Oj, har du varit SÅ sjuk? Din krake. Skönt att du är på bättringsvägen!
Mockapocka: Usch ja allt som hjälper lindrar. Jag jämrar mig inte men däremot brukar liksom ligga och vicka med fötterna.
4U2: När nöden är som störst är hjälpen som närmast.
Singelmamman: Jag fortsätter!
Shamrock: Verkligen.
Suzan: Ska bli!
Sus: Ja!
Fru Venus: Jag öppnade dörren för dem idag.
Nilla: Kanske inte SÅ sjuk men i alla fall så sjuk. Ynklig var jag.
Skicka en kommentar