Sniffat

Största kom hem igår. Det är jag som har sniffat. Jag menar att jag har (som väl alla föräldrar skulle ha gjort?) luktat igenom Störstas packning (sådär i förbigående när jag var en hjälpsam mamma som hjälpte till att vädra packningen) efter Amsterdams-resan. Jag kände ingen haschdoft. Men det röktes mest överallt har Största berättat och när de sökte skydd för regnet en gång så hamnade de i en affär som sålde olika svampar som man kunde få rus utav. Han har berättat att de har haft höns i förtältet och det lät helt sant.

Mellan kom hem idag. Han har cyklat Närke runt. Han var den enda i truppen som fullföljde hela rundan från start till mål. Hans bästa minne från resan är den 300 gram hamburgare han åt i Zinkgruvan.

Det känns vekligen skönt att ha hela familjen samlad igen. Nu ska vi titta på film. The big Lebowski.

Med ett hjärta känsligt för beröring, öron känsliga för ljud och en hud känslig för temperatur

Vet ni varför vi reagerar så som vi gör?
För att vi är människor.

Det är ok om ni också har tröttnat på mig

Jag är också trött på mig själv.

Nu är det fredag och om 10 minter slutar jag jobba.

Igår var jag flexledig. Det glömde jag skriva. Minsta, jag och Sambon var på utbildning i program som Minsta behöver ha för sin dyslexi. Jag har f.ö 11 semesterdagar kvar och mer flextid att ta ut. Vet inte vad jag ska göra av all min lediga tid.

Nu ska jag låsa här på jobbet. 

KRAM till er.

Petar i såret

Sambon har gett mig rätt till 10 hämnder. Jag har redan hunnit förbruka 2. Idag fick han ett knytnävslag i magen när han kom hem från jobbet. Bildlikt talat. Jag förbrukade 1 hämnd och han kved. Nu har jag 8 hämnder kvar. :-)

Svar till Sambon:
Nej, jag tänker inte lämna dig nu.

Paus

Sambon frågade mig om han fick titta på fotbollen på tv ikväll. Självklart! Jag behövde lite paus. Fotboll på tv är jag inte intresserad av för jag vill titta där jag själv vill och inte på det som kameramännen visar. Mitt behov av egentid är ganska stort och har inte blivit tillfredställt under den senaste månaden eftersom Sambon och jag har ältat och försökt kittat ihop vårt förhållande ungefär mest hela tiden. Mitt samvete har låtit mig sova gott om natten men Sambons samvete har hållit mig vaken ibland. Nu försöker jag njuta av choklad (Geisha dark) och av en stund med mig själv. Var inte så njutningsfullt det här för min hjärna är också satt på paus. Får inte fram en enda vettig tanke.

Nu har Zlatan gjort tre mål.

Det är inte lätt att vara glad när det känns skruttigt

Den här veckan är det många som kommit tillbaka till jobbet efter semestern. Jag har väldigt svår att formulera ett ärligt och bra svar på frågan "hur har du haft det på din semester Knaster?". Vill inte ljuga men vill inte heller berätta orsaken till varför jag mår som jag mår. I alla fall inte för fler än de jag känner fötroende för. Nästa vecka är Frågvisa tillbaka efter semester. Då ska jag hålla tyst.

Sambon har "begravt" henne men vi pratar fortfarande om henne. Så gör man ju. Man pratar om de döda. Tills man glömmer. Om man glömmer.

Alla säger att jag är stark. Jag vill inte vara stark. Jag vill kasta mig på marken och skrika. Men det gör jag inte. För jag är stark...

Förutom stark är jag en massa annat. Har aldrig blivit så översköljd av beundran som jag är just nu. Sambon har tydligen plötsligt upptäckt vad jag är för en fantastisk människa... Jag är beredd att tro honom. Det är inte klokt så bra jag är! Snygg, smart och helt otrolig!

Kilsmo, Amsterdam

Mellan är på cykelsemester med packväskor, tält och stormkök. Han cyklade iväg idag och kommer hem på lördag (tror jag). Han ringde efter 4 mil och berättade att han hade ont i benen. Största campar i Amsterdam, också med tält och stormkök. Han har ingen cykel med sig men han har just rapporterat till mig (han ringde!) att han har minst tio cyklar framför sig och lika många bakom sig när han rör sig i Amsterdam. Sjukt mycket cyklar alltså! Största har en kamrat med sig. De kommer hem på lördag. Hittills har de hunnit med en väldigt liten festival, en ölprovning och ett utkikstorn(?).