lördag 9 april 2011

Jag har varit pigg

men nu är jag trött igen. Jag är på bra humör. Åkte med Sambon för att lämna in bilen på däckbyte men det var 50 personer före oss i kön så vi bestämde oss för att byta däck en annan dag. Vi tittade lite på bilar istället. Jag vill ha en Volkswagen Tiguan tror jag de heter men det fanns bara en sådan och den var begagnad. Man vill ju inte köpa första bästa bil och inte första sämsta heller så det blev inget köp. Jag har ju inte ens körkort så vad ska jag med Tiguanen till egentligen? Det borde finnas bilatrapper som man kunde ställa på garageuppfarten som utsmyckning. Eller hur?!

Vi åkte till vår vindsurfingspot istället och kollade läget inför säsongen. Den är inte så mycket min spot, mest är den Sambons och allra mest klubbens. Det såg bra ut. Det blåste sydväst tyckte jag Sambon sa eller om han sa att han skulle skaffa en sydväst. Jag lyssnade inte så noga. När vi hade kollat stranden och brädboden så gick vi en promenad. Det var härligt! Vi såg en citronfjäril. Den fladdrade efter oss en lång stund. Det var liksom på landet som vi var ute och gick så alla vi passerade nickade och hejade. Det tycker jag om!
När vi hade satt oss i bilen igen kom sanningens minut. Det visste vi båda två fastän vi drog på det. Jag tror att det var jag som sa det först. "Vi måste åka och handla för kaffet är slut". Sambon instämde i det så det blev ingen diskussion Vi åkte till ICA Maxi. Nu har jag ingen lust att storhandla sa jag. Nej vi handlar bara lite sa Sambon. Då gjorde vi det. Vi tog varsin liten korg på hjul som vi drog efter oss. Vi skulle ju bara handla kaffe och mjölk (mjölk handlar vi alltid när vi handlar för mjölken är alltid slut och är den inte slut så håller den på att ta slut. Vi har lärt oss av erfarenhet att det är lika bra att alltid handla mjölk när man ändå är och handlar). Som vanligt när vi bestämmer oss för att handla litet så handlade vi relativt mycket. Det vi handlade gick på nästan precis 1000 kronor. När vi väl kom igång och handlade så gick det riktigt bra, det ena gav det andra. Sambon kom ihåg att handla kaffe. Idealmakaroner för stuvning kom vi ihåg att handla bägge två. Vi följer inte varandra i hasorna när vi handlar Sambon och jag så en del saker blir det dubbelt upp utav men det gör inget, det brukar gå åt som vi brukar säga. Inköpslistor har vi aldrig hört talas om hemma hos oss.

När vi kom hem gjorde Sambon falukorv med stuvade makaroner och sedan gick jag och Mellan ut och gick Jag gick med honom till Lager 157 för han ville köpa en t-shirt till sin kompis. Jag köpte ett linne och ett fint armband till henne. Mellan sa att hon redan har massor av armband och att hon inte behövde ett till men då sa jag att hon ju inte hade just det här armbandet som jag köpte åt henne. Armbandet kostade bara 15 spänn.

När Mellan och jag kom hem från vår promenad var jag trött. Nu har jag slappat bloggat, druckit kaffe och ätit lördagsgodis

7 kommentarer:

nillas liv på pinnen sa...

Klart hon ska ha armband.
Antar jag.

Shamrock sa...

Armband kan man aldrig få för många av

Ulrika sa...

Tur att ni synkar så bra tillsammans under inhandlingsperioden.
När jag och Maken ska storhandla (när vi låtsas vara ekonomiska) så börjar han gnälla rätt fort så det blir en mellanhandling ist.f en stor.

Jag handlar bäst själv. Men då måste ju jag gnälla för att det är så tungt att bära allt själv. Nu börjar ju barmarksäsongen närma sig så då blir det ju lättare med vagnar och så. Maken kan bära från bilen när jag väl kommit hem.

Tacka baskrarna för stödet. Det känns fint att även utomsocknes förstår allvaret med yrkesfisket.

;)

Malla sa...

Knaster jag tycker du är så galet rolig och underhållande att jag vet inte vad jag skulle ta mig till utan dig!
Hahaha
Men snälla, fis inte i min källaren igen, det stinker än! :D
Ska kika på ditt mail strax!

mockapocka sa...

Armband och mjölk. Alltid mjölk.

Karin sa...

Tack för underbar läsning!!!

Knasterfaster sa...

Nilla: Självklart!
Shamrock: Det var väl det jag visste!
Ulrika: Det ligger många års hård träning bakom våra numera till 100% helt lyckade inhandlingar. Jag ska tacka baskrarna för ditt stöd. Du kanske vill bli deras vän på Fejjan?
Malla: Du som tar dig till med allt möjligt hela tiden. Menar du att det skulle vara omöjligt utan min hjälp? *STOLT* (Jag lovar att jag inte ska fisa mer nu. I alla fall inte i din källare).
Mockapocka: Bra att du förstod. :)
Karin: Varsågod. Det är bara att ta för sig!