Ja, hur skall jag sammanfatta veckan som gick? På arbetet har Tysken gjort mig frustrerad. Han visar mer och mer mansgrisegenskaper och hierkisk ledarstil. En förmiddag då endast han och jag kom i tid till morgonrapporten så sa han -Jaha nu börjar mötet och nu är mötet avslutat! Klockan han tittade på är en gammal klockradio som inte visar samma tid som de vi har i datorerna som inte visar samma tid som den i korridoren. Idag ändrade jag tiden på klockradion så att den går två minuter efter klockan i korridoren och en minut efter klockan på datorn. Hoppas alla kommer i tid till rapporten nästa vecka för det blev så dålig stämning efter den där morgonen... Nya friska tag nästa vecka, då skall jag försöka att ha överseende med allt...
På hemmafronten har det varit helt ok. Var med 7-åringen i skolan i tisdags. Det är så härligt! Han har underbara pedagoger! Har jag nog skrivit förut!? Snart fyller 7-åringen 8 år! Det känns lyxigt att ha så här stora barn. Idag hämtade snart 15-åringen på fritids kl. 15.30 och sambon hämtade mig på jobbet 17.30. Skönt att slippa stressa till bussen för att hinna i tid till fritids. Jag tycker att man skulle ha rätt till åtminstone en timme i veckan då man kunde uträtta ärenden på väg från jobbet till fritids. Jag vet att många passar på att handla när barnen är på dagis/fritids men jag har i princip aldrig gjort det mer än att jag någon gång stressat in tre minuter någonstans i väntan på bussen. Jag har väldigt svårt att bryta emot regler överhuvudtaget. En del människor verkar bara ta för sig, det verkar vara så bekvämt. De cyklar t.ex mot enkelriktat med en nonchalant självklarhet som jag faktiskt beundrar. Jag vet inte om de är medvetna om att de gör fel. Jag tror att de vet att reglerna finns men det är som att de resonerar som så att de är så löjliga att de gäller inte dem. Önskar jag kunde tänka så.
Om två veckor skall vi få besök av två engelska ungdomar. De skall övernatta här i fem nätter. Det skall bli kul!!! Jag har lyckats övertala min familj att ta emot dem och för det känner jag mig stolt över mig själv. Igår sa sambon att han också tycker att det skall bli kul och då kände jag mig så nöjd!
1 kommentar:
Vadå för engelska barn? Och varför?
usch, vad det låter jobbigt...
Skicka en kommentar