Sommar, sommar, sommar

Åh, vad det är härligt med den här värmen! Varför sitter jag här och bloggar då, kanske ni undrar? Jo, för att om bara en liten liten stund är matchen mellan Sverige - England slut...nej det är den inte för nu blir det förlängning, men iallfall när matchen är slut så skall vi åka iväg och äta glass och bada. Jag har bytt utseende på bloggen ikväll. Hade tröttnat på den gamla, den kändes så stel. Det här är en hamn. Kanske är min hyllning till min idol Viveca Lärn. Michael Jackson var inte min idol men måste väl nämna att han dog igår. Känner inget särskilt ang. det.

Idag hade 8-åringen avslutning på cirkusskolan. Det var en 1 1/2 timmes lång show. Jag var väldigt nervös innan och under föreställning... 8-åringen uppträdde tillsammans med en annan kille. De gjorde något slags jongleringskonster. Det gick bra. Känns skönt att veckan är över. Nästa vecka har vi inga tider att passa. På söndag kväll kommer yngsta brorsdottern och hälsar på. Det skall bli kul. Hon får vara lite barnvakt. Nä, nu måste jag nog hjälpa 13-åringen att packa. Han skall till en tjej i klassen imorgon och sova över tills på söndag. Han åker en tidig buss. Tydligen har 13-åringen och hans klasskompis R bestämt att de skall ha hunnit sova över hos alla i klassen innan de slutar 9:an. 13-åringen är en god bit på väg... Detta blir nog den tredje tjejen han övernattar hos på tre veckor.

Svärmors(mar)dröm?

Idag har stackars svärmor cyklat hem till oss, cirka 12 km t.o.r gissar jag, två gånger. Första gången kom hon med nybakta bullar och makaronipudding och andra gången med ett spel som killarna glömt i stugan i midsomras. Det är sommarens hittills varmaste dag idag och svärmor är 74 år. Jag tyckte att killarna hade kunnat cyklat till henne istället eller så kunde de ha mötts på halva vägen eller helt enkelt struntat i att cykla just idag men varken svärmor eller killarna tycker att jag kommer med särskilt bra råd... Önskar att jag kunde få lite handledning när det gäller svärmorsbeteenden för jag tycker att hon kan vara svår att förstå sig på ibland...Vet inte om det har mer att göra med generationsklyftan än om just svärmor/svärdotter-förhållandet. Jag kommer säkert att bli likadan som hon när jag blir svärmor/farmor eller så blir jag så som min mamma. Hon var precis tvärtemot hur min svärmor är så när hon levde tyckte jag att de kompletterade varandra så bra...

Usch vad jag gnäller. Det är ju sommarens varmaste och soligaste dag! Härligt! 8-åringen är i poolen och jag tror att det är dags för mig också att plumsa i. Sambon klipper gräs. Den 8/7 skall jag gå på floating och få pedikyr. Jag har hemska fötter som jag helst inte vill visa. jag hoppas att jag kommer att kunna visa fötterna utan att skämmas när jag fått pedikyren.

Det är så härligt att leva för då får en si hur det går!

Har firat midsommaren ungefär som vanligt i svärmors stuga vid sjön. Det var riktigt riktigt trevligt i år och vi hade till och med tur med vädret! Saknade inte alls svägerskans ex. 18-åringen hade sin flickvän med sig så vi var lika många som vanligt (10 st). Allra roligast var det i går på midsommardagen då vi blev underhållna utav kusinbarnen efter middagen. 18-åringen spelade gitarr och 15-åringen improviserade låttexter. Han sjön bl.a. om en grävling som hette Arnold. Kul!!! Sent på kvällen spelade vi en fotbollsmatch nere vid sjön. Det var 5 mot 4 för svärmor var inte med. Lagen hette AIK och Hoods. Jag var med i lag AIK. AIK vann nog egentligen med 21 - 11 men sista målet var värt 10 så det blev oavgjort... Det var riktigt roligt! Vi hade en liten publik. Det var en man i en eka som nog egentligen hade tänkt fiska men jag tror nog att alla fiskar flydde till andra sidan sjön när de hörde våra skrik och tjut. Det var härligt att se att även svägerskan skrattade och hade kul! På midsommarafton var det som vanligt dans kring midsommarstången nere vid sjön tillsammans med alla andra i byn. Sedan hade vi traditionell midsommarmat förstås. Kvällen blev lite seg för det regnade. Midsommmardagen stod jag och sambon för middagen som naturligtvis var grillad mat. Det blev grillad fläskkarré (från Robertsons) och potatis i folieknyten, sallad och olika röror. Jättegott!

Sant

Ja, jag vet att föregående inlägg är hemskt. Det låter för bra för att vara sant och jag brer på som som om jag skulle ha vinstintresse i stället men det var faktist så otroligt fantastiskt så då måste jag ju skriva så. Jag tycker själv inte om att lästa just sådana där texter... Det blir bara för mycket. Om jag skall skriva om något som ändå var dåligt med vistelsen så läste jag en dålig bok, Denise Rudbergs bok: Åse. Den var verkligen inte bra.

Paradiset finns!

Jag kom hem ifrån ett himmelskt ställe igår! 8-åringen och jag har tillbringat några helt underbara dagar i ett torp i Tiveden. Torpet heter Ottostugan och ligger på Ängabacken i Tivedstorp. Jag hade ingen aning om att det fanns så fantastiska ställen bara en timmes bilfärd hemifrån! Torpet bestod av endast ett litet rum och ett litet kök (det fanns även en liten liten katt - precis som i sagan om den lilla lilla gumman). Från rummet hade vi utsikt mot en liten tjärn. På gården fanns även får, höns och en söt papillonhund som hette Xantos. Det var gångavstånd till en liten bad- och fiskesjö. Det kändes verkligen som vi vi befann oss mitt inne i ur-/trollskogen. Vi gick på flera spännande upptäcksfärder. Det fanns massor av uppmärkta leder/stigar att följa. Det var så lätt att hitta i skogarna att även jag som annars är en riktig fegis på att gå i skog kände mig helt trygg med att följa markeringarna. Vi hittade bl.a några grottor, vilket 8-åringen förstås tyckte var spännande. Bara en liten bit ifrån torpet låg ett café (ja, nästan mitt inne i skogen!) och en butik som drevs av IM (individuell människohjälp). Butiken sålde många fina saker till bra priser. Inget krimskrams utan bara äkta hantverk från när och fjärran. De sålde även lotter. 8-åringen och jag köpte totalt 7 lotter och vann på 4!!! På cykelavstånd , ca 4 km (vi hade våra cyklar med oss), låg en underbar badsjö - Trehörningen - långgrund med stor sandstrand. Torpet hade endast kallvatten och/men värmdes upp med en liten (!) Husqvarna vedkamin. Alldeles intill fanns ett riktigt utedass (där inne fanns även en konstutställning!) men det fanns även ett ett helt nytt och fräscht toalett/duschrum. Hyreskostnad totalt 1150:- för 4 nätter. Jag fattar fortfarande inte att jag varit med om detta!!! Rekommenderar alla att åka dit! Vilken avkoppling! Vi hade varken TV, dator eller ens radio men 8-åringen verkade inte sakna något av detta - han sa iallfall ingenting om det. Igår firade vi min födelsedag. 8-åringen smög upp kl. 07 och kom med sång och paket. Några paket hade han fått med sig hemifrån men några hade han själv köpt på IM!!! Jag fick en väska till min dator (hade sambon köpt, bra!), ett trähjärta, en söt träask och en blommig tyggiraff. 8-åringen hade även gjort tårta (med bara lite hjälp utav mig). Igår kväll kom sambon och 15-åringen dit och hämtade hem oss. Tråkigt!

Gud finns (nog) inte

Det pågår en kampanj just nu som förs av Humanisterna. Den heter "Gud finns nog inte". Jag har läst lite om dem men jag tycker att de dom står för liksom liknar en tro eller övertyglelse. Det är liksom bara tvärtom. Istället för att vara övertygade om att Gud finns så tror de att Gud inte finns. Jag kan inte riktigt se skillnaden... Jag tror inte på någon gud men jag jag har inget behov av att utöva någonslags substitut för det. Jag skall försöka förklara hur jag ser på det här med religoner och liv och död. Jag tror inte på någon gud. Jag tror att Jesus har funnits och att han var en karismatisk människa liksom jag tror att det rent historiskt finns en del sanningar i bibeln. När man dör så upphör all existens dvs det då är det absolut slut och det finns inget mer. Jag tycker ändå att det kan vara en fin tanke att min kropp förmulntar och blir till jord precis som allt annat organiskt blir till jord men eftersom jag är död så är det liksom inte "jag" som förmultnar utan det är ju bara min kropp,mitt skal, inte min existens...förstår ni? Jag har inget emot att mina barn lär sig om Gud och Jesus och de har fått gå på kyrkans barntimmar bl.a. Jag tänker att om de lär sig om det så vet de sedan vad rör sig om och så kan de själva välja om de vill tro eller inte tro på det. Jag tänker att det kan vara en styrka att ha en tro och att det kan vara till en hjälp om man inte är tillräckligt stark själv. Jag tycker att det känns tryggt att vara med i en församling och jag tycker att det är fint att människor ber för olika saker men jag tror alltså inte att det finns någon gud som hör bönen. Jag är döpt och konfirmerad och mina barn är döpta. Mina barn är döpta utav traditionella skäl.

Sommarkänsla...?

Skolavslutning för alla tre killarna idag! Värsta trista vädret. Regn och kallt. Jag var med 8-åringen på hans avslutning. 1:orna fick börja med att stå på utomhusscenen och sjunga. Det syns på 8-åringen att han tycker om att sjunga och han artikulerar så bra! Efter framträdandet satt klassen på filtar framför scenen. Jag tyckte att det var en kall och långdragen föreställning och det tyckte kanske 8-åringen också för han och en annan kille i klassen hade börjat sparka på varandra. Jag såg ingenting av det så jag vet inte hur allvarligt det var. Att de hade sparkats fick jag berättat för mig utav en fröken. Det känns tråkigt att det uppstod en incident så här sista dagen på terminen. I år fick vi äta vår medhavda fika i klassrummet. Eftersom 8-åringen och jag skulle ta bussen ned på stan så fikade vi ganska snabbt. Sambon var på 13- och 15-åringens avslutning. Det var första gången som jag inte var med på deras. 13-åringen hade lånat sambons kostym och slips och hade 15-åringens vita skjorta. Det var han och en av hans klasskompisar som ville vara lite coola antar jag. Jag tror att de hade sina "stekarbrillor" (pilotglasögon med spegelglas) på sig också. 15-åringen var finklädd i nya jeans från Lager och ny tröja från Esprit som vi köpte igår. Jeansen var han själv med och valde + en tshirt med en bild på en kassetband med text Diablo + Music is divine. Han ville ha 3/4-jeansshorts också och det hade sambon och jag tur som tokiga att hitta jättebilligt på Esprit. De hade kostat 599 ifrån början och var sänkta till 450 och när vi kom in precis innan stängning så sänktes priset till 299 för det priset skulle de tydligen säljas för idag. De fanns endast de enda kvar i den längden och i rätt storlek! 13-åringen är hos en kompis. 15-åringen är nöjd med sitt betyg. Jag flexade in på jobbet 11.45. Massor att skriva vilket väl var straffet för att jag var sen... Jag fick ta hand om telefontiden och fick en desperat person på tråden som pratade om suicid. Lyckades bemöta honom ganska bra med mitt lugn tror jag. Hade ett ärende på stan efter jobbet och sedan fick jag stå och vänta på bussen i regnet i 30 minuter. Kom hem 17.30 och då var jag trött och det är jag fortfarande. De andra firade skolavslutningen med att äta lunch på Pizza Hut så vi har ännu inte ätit middag ikväll. Hoppas det räcker med oboy och mackor för jag vet inte om jag orkar ställa mig vid spisen. Sambon är minst lika trött som jag för han har kört grus. Nu är det fotboll (igen) Sverige - Malta så samon tycker nog också att smörgåsmiddag är ok ikväll för han vill inte heller stå vid spisen. Vet ni förresten att de pratar ett språk som heter maltesiska på Malta?

Inte riktigt som jag trodde

Sambon och 8-åringen hade redan ätit lunch då de kom hem. Vi övriga åt våfflor.  Sambon rensade diskbänken och jag fixade i sovrummet och sedan åkte vi och handlade mat. 13-åringens kompis kom först kl. 21. 

Sambon fick sitta helt ensam och titta på matchen mellan Sverige och Danmark. (Jag vet förresten inte ens vilka som vann - gissar att det var Danmark).  Han gick och la sig tidigt, innan 23 så jag gissar att han är lite småsur nu... Jag skall stax lägga ifrån mig datorn och fråga honom hur det gick i matchen. 

Varför blir det så ibland?

Nu är det en sådan där lördag igen. Jag menar en sådan då jag vaknar kl 09, vilket är perfekt, varken för tidigt eller för sent. Precis nyvaken så tänker jag att idag skall vi verkligen hjälpas åt här hemma och "ta itu" med sådant som inte hunnits med på ett tag. Bäst att sätta fart på hela familjen!  Men så plötslig är klockan 10.30, då har jag endast hunnit äta frukost. Sambon har vaknat med hvuudvärk (som vanligt). Äldsta sönerna vaknar först till lunch och äter frukost kl. 12. Sambon tycker att det är en väldigt lämplig dag för att åka till badhuset med 8-åringen, vilket jag förstås inte kan neka till. Det är ju ett jättebra initiativ! Försöker (lönlöst?) få åtminstone 13-åringen lite engagerad i att städa sitt rum och planera lite inför tårtbaket imorgon men får ingen respons. 15-åringen har en kompis här och då kan man ju inte kräva av honom att han skall hjälpa till med något. Eventuellt skall de två åka och titta på och kanske handla kläder  till 15-åringen. Nu är det bara jag som på egen hand skall "ta itu". Vet inte var jag skall börja. Jag har bytt gardiner i köket och nu sitter jag här och bara känner att jag inte vill något mer. Jag tycker inte om när jag känner den där känslan av "fixa det här nu". Jag känner mig så ensam då... Nu är det dags att tänka på vad vi skall äta till lunch och sedan kommer en kompis till 13-åringen och sambon och 8-åringen kommer hem. 8-åringen skall bort till en kompis kl 15. Sambon kommer att vara trött efter badet och ganska säkert inte ha ork till något extra. På sin höjd kan tänkas att han kanske åker och handlar någon grunka som saknas för att vi skall kunna "ta itu". På tal om handla, vi behöver göra matinköp också. Nu spöregnar det. 

Fredagkväll igen

Sambon är och hämtar 13-åringen hos en kompis. Ikväll har han varit hos en tjej igen. Det är den tredje tjejen han besöker den här veckan. Spännande och kul! Vad tänker 15-åringen om lillebrorsans plötsliga popularitet? På söndag kommer ett stort eller litet gäng från 13-åringens klass hit för att baka tårtor som de skall ha med till skolan på måndag. Har fått lite knapphändiga uppgifter så jag vet inte om det är hela klassen som kommer eller om det endast är några få men det lär ju visa sig...
15-åringen skulle ha åkt till frissan idag men vi var tvunga att ändra tiden för det var tjock av studenter på stan så det gick knappast att ta sig fram på stan. Han klipper sig på måndag kl. 16.30 istället. Visst är det väll något visst med att få nya kläder till skolavslutningen??? Sambon tycker inte att det är nödvändigt men det tycker jag. 15-åringen vill äntligen handla sina kläder på egen hand. Jag erbjöd mig att handla skolavslutningskläder till honom idag men fick ett bestämt NEJ! tilll svar. Bra!!!
Min/vår sommar börjar mer och mer ta form. Jag har endast tre veckors semester. Första semesterveckan börjar redan om en vecka. 7-åringen och jag skall ut på äventyr fram till midsommar. Midsommaren kommer vi fira som vanligt. Veckan efter midsommar går 7-åringen på cirkusskola och sedan kommer han (och bröderna) att vara hundvakt i två veckor. Eventuellt kommer kusin F och hälsar på oss vecka 27. Fr.o.m. vecka 29 har sambon semester. Vi har två veckor gemensamt.
Undrar var sambon och 13-åringen har tagit vägen, de borde väl varit hemma nu?

Regnigdagigen

Det har hunnit hänt mycket idag (förutom att det har regnat). Imorse valde jag att hänga cykeln i cykelhållaren på bilen istället för att cykla till jobbet. Det är svårt att motstå att åka med i bilen när sambon (som i princip alltid tar bilen till jobbet) jobbar på samma ställe som jag. Iallfall... Efter att vi lämnat av 8-åringen vid skolan och då vi kanske kört 200 meter så svär sambon plötsligt till, kör in till kanten och stannar bilen. Han tittade i backspeglarna och var synligen uppröd. Jag fattade inte alls vad som hade hänt. Det visade sig att när han hjälpte mig att lyfta upp cykeln i hållaren så hade han lagt ifrån sig en pärm och ett anteckningsblock på biltaket! Jag såg inte att han gjorde så. Dessa saker hade alltså sedan legat kvar på taket i de 700 metrarna som vi körde innan 8-åringen hoppade av. Hur otroligt är inte det!? Jag vet inte varför men det var iallfall jag som fick hoppa ur bilen och springa och jaga lösa papper som flög omkring över vägen bland bilar och bussar. När jag samlat in alla lösa papper, pärm och anteckningsblock och satt i bilen igen så var jag upprörd (minst sagt) och inte mottaglig för några ursäkter eller föklaringar. Jag kände att det inte krävdes några kommentarer från min sida. Tänk om det hade orsakat en bilolycka!!! Det blev en tyst resa in till jobbet... Jag tycker att jag genom att slänga mig ur bilen och plocka upp efter min sambo offrade ganska mycket för kärleken, eller hur? De som såg mig springa där på vägen måste ju ha antagit att det var jag som varit slarvig. Hur många % skuld hade jag i detta? Min känsla är att sambon tyckte att det mest var mitt eftersom det var jag som valde att åka bil istället för att cykla.. Vi har inte hunnit prata om detta ännu och nu har sambon åkt till Härnösand och är där till imorgon. (Han har fått ett kort sms med en kram-hälsning och så träffades vi på skolan när vi hade utv.samtalet så det känns ganska ok nu). 

Var med 15-åringen till ortodonten. Han var skyldig 250 kr för uteblivet besök. Vi behövde inte betala 250 kr för de hade haft ett möte igår då de bestämt att de skulle ta bort den avgiften!? 15-åringen fick 150 kr av mig att köpa vad han vill för det kändes som att vi fått en vinstlott.

Verksamhetsplaneringen på jobbet kom igång sent så jag hann bara vara med i cirka 45 minuter. Jag yttrade inget vettigt innan jag gick.

Utvecklingssamtal + extra samtal med/om 8-åringen på skolan idag. Som vanligt känns det som att många frågor snurrar runt i huvudet efter dessa möten. Det känns som att det är ett glapp mellan hur de beskriver att 8-åringen är och hur han upplevs. (!?) Det mesta är positivt med honom och det går framåt och bättre och bättre med det mesta men... Jag/vi fick ett förslag till uppdrag av pedagogerna som jag upplevde som att mata utsvultna lejon ungefär, vilket jag tackade nej till. Vill inte förklara mig mer kryptiskt än så. Jag blev uppringd av ett "lejon" för 1 1/2 år sedan och vill inte gå igenom den processen igen. Mer personal i skolan skulle nog lösa många problem anser jag! 

Hängmattedagar

Övernattade tillsammans med 13-åringen i hans skola i fredags. Sov endast en och en halv timme på natten. Övernattningen gick bra. Ungdomarna var trevliga, artiga och skötsamma. Inga som helst problem. På lördagen var jag dock trött. 13-åringen var nog ännu tröttare. Jag cyklade till Rusta och köpte en hängmatta som jag hängde upp mellan äppelträdet och päronträdet. Härligt! Vädret i helgen har verkligen varit perfekt för lata dagar i hängmattan!!! Igår på morsdag firade vi svärmor som fyllde 74 år den 29/5. Hon bjöd som vanligt ut oss på restaurang. Det var nästan för varmt för att sitta och äta på en varm restaurang. Efteråt åkte vi hem till sambons syster och spelade kubb och fikade. Svärmor mådde inte bra och jag tyckte att hon verkade vara lite avskärmad. Jag är nästan säker på att hon har åkt till stugan och klippt gräsmattan idag trots värmen och trots att hon inte är helt kry. Det är mycket hon känner att hon måste göra bara för att det inte skall pratas... Jag har svårt att förstå sådant där. Jag menar; vem bryr sig om gräset är lite högt?! Jag tycker isåfall att det är den som bryr sig om sådant som är den som har problem...

Idag var det jobb igen. Lite lugnare på jobbet idag. Skönt. Jag hann göra lite mer än att bara skriva hela tiden. Jag var till biblan och lånade böcker på lunchen. Imorgon är det verksamhetsplanering igen. Ser inte fram emot det... Jag kommer bara att hinna vara med i en dryg timma ungefär eftersom jag skall vara på utvecklingssamtal på 8-åringens skola. Tiden för utvecklingsamtal har varit bestämd sedan ett par månader tillbaka och att vi skall ha verksamhetsplanering imorgon bestämdes för en knapp vecka sedan. Sambon åker till Härnösand imogon. Jag vill helst att han är med på utv.samtalen men nu får jag gå ensam. 

15-åringen mår fortfarande inte ok. Det känns jobbigt men jag tror det ordnar sig.  Han har redan startat sitt sommarlov.