8-åringen är så härlig och mysig att umgås med. Han levererar så mycket klokheter. Jag fattar inte var är eller när han lärt sig allt. Ibland provar han ord som han inte har riktigt grepp om vad de betyder. Idag när vi stod och mekade med hans cykel och jag inte riktigt hittade det verktyg som vi behövde så sa han: -Mamma, du är verkligen tragisk! Är jag? sa jag och skrattade. Jaa det är du, tror jag...? Att ha honom med i affärer är också ett nöje, iallfall om han själv får välja ut något och själv betala i kassan. Han är alltid väldigt artig mot kassapersonalen, småpratar och hittar alltid på något att berömma dem för! Han är väldigt bra på att ge komplimanger. Igår sa han att jag är den absolut bästa mamman på hela jorden. (Jag misstänkte ju det förstås men det var härligt att få höra!) När jag satt och tittade på TV häromkvällen så kom han och satte sig brevid mig. Det var den en kvinna som grät på filmen. Han analyserade detta tyst en stund och sedan sa han: -Hon grät inte för att hon var ledsen, det var kärlekstårar! Helt rätt analys. Nu har han kommit in efter en cykeltur på den "nya" cykeln.- Guuuuuuu! va´ snabbt den gick, mamma!!! Jag vann över Gurra!!! 8-åringen lyste upp hela hallen med sin glädje när han kom in! Cykeln är 15 år gammal, har en pakethållare som sitter lös och skramlar och en sadeln som sitter för högt för användaren men det är ändå den bästa cykeln här i kvarteret just nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar