fredag 12 juni 2009
Gud finns (nog) inte
Det pågår en kampanj just nu som förs av Humanisterna. Den heter "Gud finns nog inte". Jag har läst lite om dem men jag tycker att de dom står för liksom liknar en tro eller övertyglelse. Det är liksom bara tvärtom. Istället för att vara övertygade om att Gud finns så tror de att Gud inte finns. Jag kan inte riktigt se skillnaden... Jag tror inte på någon gud men jag jag har inget behov av att utöva någonslags substitut för det. Jag skall försöka förklara hur jag ser på det här med religoner och liv och död. Jag tror inte på någon gud. Jag tror att Jesus har funnits och att han var en karismatisk människa liksom jag tror att det rent historiskt finns en del sanningar i bibeln. När man dör så upphör all existens dvs det då är det absolut slut och det finns inget mer. Jag tycker ändå att det kan vara en fin tanke att min kropp förmulntar och blir till jord precis som allt annat organiskt blir till jord men eftersom jag är död så är det liksom inte "jag" som förmultnar utan det är ju bara min kropp,mitt skal, inte min existens...förstår ni? Jag har inget emot att mina barn lär sig om Gud och Jesus och de har fått gå på kyrkans barntimmar bl.a. Jag tänker att om de lär sig om det så vet de sedan vad rör sig om och så kan de själva välja om de vill tro eller inte tro på det. Jag tänker att det kan vara en styrka att ha en tro och att det kan vara till en hjälp om man inte är tillräckligt stark själv. Jag tycker att det känns tryggt att vara med i en församling och jag tycker att det är fint att människor ber för olika saker men jag tror alltså inte att det finns någon gud som hör bönen. Jag är döpt och konfirmerad och mina barn är döpta. Mina barn är döpta utav traditionella skäl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar