Nu har den kommit! Min Mustang. Sambon var hemma och tog emot den idag kl. 10.30 och sedan levererade han den till mig på jobbet (tillsammans med en matlåda!). Jag är så glad! Och nöjd! Största säger att färgen är "kaffeochgrädde". Jag cyklade förbi Rosängen och köpte ett rött sadelskydd med vita prickar på vägen hem. Det har jag tittat på länge.
Har varit på utvecklingssamtal för Minsta idag och det känns så bra nu efteråt!!!
Hela dagen har gått i raketfart. Har nästan inte hunnit landa i mitt soffhörn ännu. Svävar lite ovanför. Undrar om det är kortisonet som gör att jag är lite speedad. Idag har jag har tagit itu med saker och ting som hängt över mig. Ringt hit och dit samtidigt som jag skrivit journaler så att jag såg i kors innan jag var tvungen att gå. Sambon säger att han gillar den här lite mer beslutsamma sidan som jag har nu. Velar inte alls. Har unnat mig en hel del den sista tiden. Det började med att jag handlade kläder (jeans, klänning, kofta m.m) till mig själv och sedan väskan och sedan har det bara rullat på. Nu måste jag sätta stopp på handlandet men det gör inget för nu är jag nöjd.
Måste berätta en konstig sak med mina söner och deras ringande. Största ringde mig idag för att fråga om pappa kunde komma och skjutsa honom från skolan till kulturskolan. Han trodde att han inte skulle hinna dit annars. Det skulle ha varit enklare om han hade ringt pappa direkt kan jag tycka. För en stund sedan ringde Minsta till Största och sa att han hade punktering på cykeln och att pappa måste komma och hämta honom vid Gården om de ska hinna till optikern kl. 18. Det är inget fel på Sambons telefon. Han svarar alltid. Han ställer alltid upp med skjuts. Jag förstår inte varför de inte ringer direkt till honom.
Nu ska jag försöka orka laga middag (Linas matkasse) och sedan måste jag kolla statusen på badrummet på ovanvåningen. Imorgon kommer en representant från Comfort-butiken för att ge förslag på vad vi kan göra åt vår lilla vattenläcka och vad som inryms i vår lilla budget som vi får ut ifrån försäkringsbolaget.
4 kommentarer:
Att cykla är livskvalitet, tycker jag!
Och min härliga bror på 44 år säger så här: -Det var länge sedan jag var barn, men på min cykel känner jag en barnsligt härlig frihet!
Grattis! :-)
känner igen det där med att inte kontakta den person det berör.
Mina frågar alltid var är x eller vart ska x. Men fråga x och inte mig brukar jag svara
Hahaha! Vad roliga de är med sitt ringande. De kanske tror att du kan tänka frågan direkt till sambon som sen bara "gör". :-)
Beslutsamhet är bra. Mycket bra.
Jag tycker det låter bra att du spenderar lite på dig själv. Det är ett sundhetstecken att anse att man själv är värd!
Visst är det roligt med nytt hus! Det finns en lägenhet i ena delen. Du får gärna komma ner och semestra lite hos mig, och bo i lägenheten.
Skicka en kommentar