Minsta är ledsen. Sambon är ledsen. Jag är ledsen. Minsta var anmäld till fäktningsläger den här veckan. Tisdag - onsdag trodde vi. Ikväll skulle jag kolla starttiden och då upptäckte jag att lägret började idag. "Suck" "Dubbelsuck" Jag vet inte vem eller vad vi ska skylla på. Februari är INTE min månad. Jag är som i en bubbla. Trött är mitt förnamn och Ännu tröttare är mitt efternamn. Mitt humör har parkerat på småsur. Just nu när jag skriver det här är jag t.ex sur över att Sambon spikar lister. Det dunkar så förbannat. Jag ska bara vara glad över att han har energi och driv att hålla på så här på kvällen efter jobbet när det är becksvart ute. Jag har lagat mat, det var precis vad jag orkade ikväll. Nu sågar Sambon och det river i mig. Jag har dåligt samvete över att jag inte hjälper till. Vill bara slappa och lata mig. Jag önskar att jag hade kunnat gå ut i solen idag för jag tror jag lider brist på solsken.
3 kommentarer:
Ett konstant tillstånd, den här jäkla tröttheten. Jag hoppas det ändras snart!
Usch, vad tråkigt med lägret!! Och, ja, trött är man verkligen så här års!!
Klassiska d-vitaminbristen kanske!?
Jag har fått stränga order av doktorn att i god tid på hösten börja ta d-vitamin som tillskott. Och. Jag har aldrig följt den ordern.
Kanske därför jag liksom du rasar ihop i en hög i februari!?
Ljusterapi kanske?
Skicka en kommentar