onsdag 15 februari 2012

Ohågad

Dagens känsla: Olust.

Dagens påstående från en arbetskamrat som jag inte lät stå oemotsagd:
Whitney Houston sjöng med guld i strupen.
Jag tyckte hon lät gapig. Det är min åsikt. Jag får lätt huvudvärk av aj i aj i aj vill always lååååååååååååv Hjoooooooo. Låten how will i know kastar mig tillbaka till gymnasietiden. Jag får en klump i magen för den får mig att tänka på hur jobbigt det var med obesvarad kärlek förälskelse. Usch!

Innan jag går och lägger mig ikväll, vilket måste ske inom en halvtimme, måste jag dammsuga och plocka ur diskmaskinen. Det har jag ingen större lust att göra.

Zelda möblerar om i sin bur igen. Hon väsnas.

4 kommentarer:

Helena sa...

Jag drömde om dig inatt.

Du hade slutat blogga helt plötsligt och din man berättade om det på sin blogg, tror någon son bloggade också. Bilder på dig fanns det och du såg helt normal ut. Inte alls särskilt lik en kalv som du har på bilden där uppe till höger. :D

Annars var det ju faktiskt en mardröm, du kan ju inte sluta blogga bara sådär!!!

Madlar sa...

Åhhh, äntligen någon som erkänner sin ovilja till W.H. Absolut en gyllene guldstrupe men snälla....hon wailade ju ihjäl varenda låt.

Shamrock sa...

Vilken tur att du inte var på mitt jobb den här veckan för vi har haft Whitney Houstonrace

Singelmamman sa...

Jag tycker att wailande är trist. Men när hon sjöng vanligt tycker jag att hennes röst var fin. Men jag känner inte speciellt för henne. Varken tidigare eller nu.