Det är inte så lätt för mig heller

Livet alltså.

Igår när vi kom hem till stan igen, efter att vi hade eldat upp kojan vid stugan, så hade vi ingen internetuppkoppling. Fy, så jobbigt. Var tvungen att umgås med hela familjen i vardagsrumasoffan och kunde inte sträcka ut mig i min fulla längd som jag brukar. Sambon tyckte att vi kunde ha högläsning så jag läste högt ur Vi i Villa. Jag läste om att i bistra ekonomiska tider så väljer människor i större utsträckning att måla sina hus i mörka färger och att svart är är en trendfärg på husfasader just nu. Det tyckte Mellan var intressant. Vi gick och la oss tidigt igår kväll.

Svärmor bjöd på kräftor och och två goda pajer i stugan igår kväll. Den här gången hade hon använt västerbottenost istället för hushållsost i västerbottenostpajen och då blev den mycket godare. Tänk att det kan göra en sådan skillnad!

De senaste knappa två månaderna har jag bara bloggat från mobilen och nu när jag är förkyld med sveda i ögonen bl.a jag ser inte vad jag skriver. Det är lite jobbigt men jag står ut med det. Vad gör man inte för kärleken liksom. Det kan bli en ändring i december.

Svägerskan har en svärdotter som jobbar på konditori. Hon har sån sabla flyt med allt Svägerskan. När hon var i Stockholm med en väninna körde stadsbussen en extra sväng bara för dem. När hon ska parkera hittar hon alltid en ledigt parkeringsplats nära entrén.

Det var ett blogginlägg med mycket om litet (som vanligt). Idag ska vi färdigfixa tvättstugan.