Jag och 8-åringen var på Glögg-in på fritids. Det var glögg och pepparkakor som barnen hade bakat. 8-åringen spelade en runda rundpingis och sedan gick vi hem igen. Vi var där i 10 minuter. En av fröknarna hann ta mig avsides och berätta att 8-åringen varit väldigt ledsen och arg idag. Den som 8-åringen kallar sin bästis har bjudit till kalas och lämnat lappar till kalaset på skolan. Kalaset kom tydligen på tal på lunchen och 8-åringen blev förstås ledsen och besviken över att inte ha blivit bjuden. Kalaset skall hållas på Lek o Bus. Enligt fröken så är det alla killar i 2:an som spelar fotboll som blivit bjudna till kalaset. Fröken var osäker på om de har informerat alla föräldrar om att inte lägga lappar om kalas på skolan om inte alla i klassen är bjudna. (Jag tycker iofs att det är självklart att man inte gör så ändå). Nu skulle de informera om det. Jag pratade med 8-åringen om det här när vi kom hem. Han berättade att fyra killar i 2:an inte är bjudna. Han sa att några tjejer var bjudna till kalaset och han tror inte att de spelar fotboll. Jag tror det här är tredje gången som 8-åringen inte blir bjuden till "bästisens" kalas så det är klart att han känner sig ledsen och ratad. "Bästisen" har alltid blivit bjuden till 8-åringens kalas. Jag är också ledsen.
Imorgon skall jag jobba igen. Trodde att jag skulle handla julklappar idag men jag hade ingen lust med det. Det var mysigare att stanna hemma och få vara alldeles ensam.
1 kommentar:
Mm, det här med kalas....jag tycker absolut inte att man lämnar på skolan om inte alla är bjudna. Då Fabbe började 6-års så började ju allt detta med kalasande hit och kalasande dit, alla bjöd alla, en del hade badkalas, andra hyrde en gympasal eller liknande, det bjuds på varmkorv eller pizza....och jag blir alldeles svettig! Förmodligen är det ju såhär det funkar idag, man gör lite mer av det och det är väl bekvämt att ha det på annat ställe än hemma. Samtidigt...då jag var liten bjöd man den lilla klassen (vi var 7) man fikade kaka och tårta, lekte ett tag och sen var det klart. Så, då Fabbe fyllde 7 hade jag lite panik, han ville bjuda alla såklart - vi bodde i en lägenhet där man liksom inte får plats med 18 ungar och hyra något var jag inte alls sugen på. Det slutade med att han fick bjuda de kompisar som han faktiskt lekte mest med på skolan - vi ringde och bjöd. Eftersom de var så få så hann de leka och prata med varann. Nu är det snart dags att ha 8-års kalas, vet inte hur jag ska göra, får konferera med honom. I och för sig har vi hus nu..så vi får se...
Skicka en kommentar