Att gå utanför ramarna

Har ni tänkt på vad otroligt lätt det är att betraktas som onormal bara för att man gör något helt oväntat. Som det här med tavlan då t.ex. Mina arbetskamrater tyckte ju att den där grodtavlan var så fin och perfekt. Jag riktigt såg hur de tänkte att jag bara ville vara besvärlig och speciell igår när jag inte ville ha den på mitt rum på jobbet. Den hade ju så fina färger och den var ju så rolig! Tyckte de. Idag fick jag veta att arbetskamraten med arbetshästtavlan hade bytt den mot grodtavlan! Ja men då så, då är hon nöjd. Jag gillar inte rökning. Har aldrig rökt. Varför skall jag ha en rökande groda på mitt rum? Idag kom konstkvinnan tillbaka. Idag fick vi vara ifred när jag skulle välja. Hon hade fyra stora tavlor med sig. Jag fastnade direkt för en som heter "Skog". Inte så mycket färg i den. Den är svartvit. (En etsning kanske?). Jag tyckte att den var lugn och behaglig att titta på. Det var lite ljus i den och två små fåglar. Konstkvinna tyckte att den var sofistikerad. När jag valt klart så sa hon att hon också skulle ha valt just den tavlan. Vet inte om hon menade det eller om hon sa så bara för att vara snäll. Konstkvinnan var förresten en ung tjej, kanske 10 år yngre än jag. Mina arbetskamrater gjorde stora ögon när de såg vilken tavla jag hade valt. Har du valt den!??? sa de. Jag såg att de nu fick något att prata om när jag inte är med...