Äntligen hemma!

I morse vaknade jag av att det var ljust ute. Nä, just det jag skall inte vakna när det är ljust ute. Jag skall vakna när det fortfarande är mörkt. Det tog ett tag innan min hjärna hade registrerat det. Tittade på klockan och den visade 00.8. För ett kort ögonblick trodde jag att klockan var 8 minuter över midnatt men det stämde ju inte med ljuset. Vi hade försovit oss!!!!* Sambon som skulle vara extra tidigt på jobbet idag for upp som ett skott. 8-åringen var också snabb. Kl. 8.50 var jag på jobbet. Chefen sa att jag såg nyvaken ut. Hahaha. Idag har jag slitit med professorns power point presentationer. Han har till och med synpunkter på hur stora punkterna skall vara i en punktlista. Stön. Strax innan 10.30 fick jag reda på att tysken fått en stroke. Det är ju tråkigt förstås även om jag inte direkt gillar honom. Vet inte hur pass allvarligt det är. Han ligger på sjukhus i Tyskland. När jag hämtade 8-åringen var han på uruselt humör. Någon hade lånat hans stol i klassrummet och ställt tillbaka den på fel plats. Fröken kom och pratade med mig och sa att 8-åringen blivit osams med stollånaren ute på rasten tidigare idag och då hade 8-åringen slagit till. En rak höger som jag förstod det. Ingen svullnad och inget näsblod dock. 8-åringen och jag hade en pratstund om detta när vi kom hem. Han vet att han inte får slåss. Han grät som vanligt när vi är tvugna att diskutera saker som hänt i skolan. Han skällde på mig också. Jag lagar alldeles för dålig mat. Jag gör alltid fisk. Jaha.
Ja just det jag glömde nämna att det spöregnade när jag cyklade hem ifrån jobbet så jag var nästintill sjöblöt när jag kom hem.

Nej, jag hatar inte Zlatan

Jag hatar inte Zlatan. Jag hatar inte sport heller. Jag ogillar det här: Sambon säger "Kan du............" Jag säger "Vad då?!" Sambon säger:"Vänta lite.............................." Sambon säger:"Va faaan!" Sambon säger "Kan du............................ Jag säger "Ja?" Sambon säger "Neeeeeej!!!" Sedan säger sambon en hel lång mening om något som hänt eller något han ska och då svarar jag med något trevligt och då säger sambon "vad i helvete gör han?!!!!!" och så säger sambon "Jaaaaaaa!" Då kommer jag på något jättesuperviktigt som jag måste säga nu genast för annars är jag rädd att jag kommer glömma det. Jag säger "Du vet.." Sambon skriker "NEJ INTE NU!!!" Sambon säger "Ja?" Jag säger "Vadå?" Sambon säger "Vad var det som var så viktigt som du skulle säga?" Jag säger "Jag minns inte".

Varde ljus

Fy f*n vad jag hatar Markslöjd!!! Jag undrar om vi har satt rekord i att köpa ljusslingor. Vi har bott i det här huset i 10 år och har nog förbrukat minst två ljusslingor för utomhusbruk  varje säsong. Jag skulle kunna ta ett foto av alla kartongerna men det skulle kännas så otroligt pinsamt. Ni kan ju få för er att vi är försäljare av dylika. Vi har inte fått upp någon utomhuslinga idag. Nähe så långt har vi inte kommit ännu. Jag började dagen med att gräva fram fönsterljusstakar och stjärnor ur förrådet. Bra så. Sedan så åkte sambon och jag för att köpa några lampor som fattades. Sådana fattas ju alltid så det var ju inget konstigt med det. Vi köpte en ny stjärna också till vardagsrumsfönstret. Ja och så köpte vi en ljusslinga med snöstjärnor till fönstret i garaget. Sedan köpte vi en slinga till 8-åringens rum - den var så söt med snögubbar på. Till datarummet köpte vi en ljusgardin - men oj vad den såg konstig ut. Den är 1 m bred och 2 m hög. Hur tänkte vi egentligen.? Vi har ju bara 2.40 i takhöjd.  Jag vet inte riktigt varför men så köpte vi två väldigt vackra ljusklot i glas med fina sidenband som vi skall hänga någonstans, jag vet inte var. När vi kom hem så började jag med att byta ut de trasiga lamporna i en ljusstake. Då sa det PANG!  Det var en propp som gick. Den ljusstaken har nog sett sina sista jul  hos oss förra julen. Sedan bytte jag ljus i nästa stake. I den lyste alla lampor klart och fint utom en som lyste  jättesvagt och ofint. Det ser tråkigt ut så den ljusstaken vill jag inte ha. Nu började det bli stressigt för nu började alla bli hungriga och ikväll är det ju Zlatan på TV. Jag hatar Zlatan lite grann också. Hur får man stjärnor att hänga rakt? Har ni något tips? Ljusgardinen hade sambon lämnat lysande i en rul eftersom Zlatan redan hade börjat visat sig i TV. Det är inlägget känns rörigt men om ni vill se en ännu större röra så får ni komma hit och titta.

Julkonsert

En helt fantastisk julkonsert igår kväll!!! Om ni vill kan ni lyssna hur det kan låta här. Gårdagen julkonsert vad den absolut bästa som de gjort hittills. Så säger lärarna varje år och man får ju hoppas att de är helt ärliga med det. Hur fantastisk skall det då inte låta när 8-åringen går i 9:an där om 7 år!? 8-åringen räknar ju med att han skall få gå där han också. 15-åringen var fåordig när vi kom hem hem. Trött antagligen.
14-åringen pratade i sin mobiltelefon igår kväll igen. Det är tjejen som ringer upp. Igår sa jag faktiskt stopp efter en timma. Det kan ju bli en svindyr telefonräkning. Hon ringer från familjens fasta telefon. 14-åringen säger att hon är 12 år gammal. Jag trycker att det är lite obehagligt det här. Hur många andra äldre killar håller hon på och ringer till? Hur stort ansvar har jag som vuxen/medmänniska för att säga stopp? 14-åringen tyckte inte att han hade något ansvar för att hon ringer upp honom.
Idag skall jag plocka fram adventsljusstakarna. Jasså ni har redan gjort det!? Det var inte så länge sedan som jag  ställde in mina i förrådet. Måste väl ha en stjärna i garagerummet i år också? Undrar om i inte måste åka och handla en sådan? Skall nog gå hem till en av de här tjejerna också och kika lite på vad de har att erbjuda. Hemma hos Susanne brukar man alltid hitta något fint som man vill ta med sig hem.

Fredagkväll

Igår gick 8-åringen hem själv från fritids kl. 16. Jag arbetar till 17 på fredagar (börjar däremot 10.30) och sambon festade med sina arbetskamrater så han kunde inte hämta. Storebröderna finalrepade inför konserten och slutade kl. 17.30. För det mesta hämtar vi 8-åringen. Han måste korsa en väg som det egentligen är 30 på men där de flesta kör som galningar. Den här veckan har det påbörjats ett bygge av ett hinder för fortkörning så snart kan vi känna oss lite tryggare när han går till och från skolan Skönt. Jag ringde hem 3 gånger. Sista gången sa han "du kommer att se en förändring här hemma när du kommer hem". Han ville inte berätta vad. Jag blev liiiite orolig då? Gissa vad han hade gjort? Han hade satt upp ett klistermärke vid telefonen där det stod "Glöm ej släcka ljusen" För övrigt så tyckte han att jag ringde hem alldeles för ofta. Jag kom hem strax före 18. Jag var supertrött så det blev enkel middag, baguette med västkuströra och fruktsallad. Sedan blev det mest TV-tittade för mig och 8-åringen. Tonåringarna satt vid sina datorer (som vanligt). Det hände en ovanlig sak igår kväll. 14-åringen talade i sin telefon. Jag trodde att han inte visste hur man gjorde sånt. Det är ju mest sms han ägnar sig åt annars. Han skickar typ 100 sms dagligen. Nu har han måååånga fria sms. (Det hade han inte i våras. Det blev dyrt). Han talade i telefonen i över en timma med en tjej som han träffat på Bdb (bilddagboken). Hon bor i Varberg säger han. Jag har varnat honom för kontakter på Internet. Jag hörde hennes röst (han satt på högtalarläge för att kunna spela gitarr för henne) och hon lät som en ung tjej ifrån Varberg så antagligen är hon det....

Idag är det konsert. Det kommer nog att bli fantastiskt som vanligt. De brukar vara superduktiga. Jag skall på nyinvigning av gymmet också. Det har flyttat och fått nya lokaler. Och nu fick jag lite dåligt samvete också för att jag inte tränat på så länge....  (Sambon ska jobba idag men har inte vaknat ännu, undrar om jag skall väcka honom?)

Flyttkarusellen

Jag har väl berättat att jag har flyttat på jobbet? Jag trivs väldigt bra där jag sitter. Jag blev erbjuden arbetsplatsen efter en tjej som slutade på kliniken.Hon skulle ersättas av en maskin.  Eftersom min chef har velat ha mig närmare övriga sekreterare sedan jag började på kliniken för snart 8 år sedan och eftersom jag började vantrivas där jag satt så tackade jag ja till erbjudandet om att flytta. Jag fick ett stort ljust rum med nya fina möbler (alltså inte helt nya utan "ärvda" efter hon som slutade) och ett höj och sänkbart skrivbord. Jag tyckte att jag hade det väldigt fint. Det såg nytt och fräscht ut. Nu har man fått återanställa (troligtvis ett vik. men vi vet inte säkert) en kvinna som skall sköta det som maskinen skulle sköta. Hänger ni med? Den här kvinnan behöver då förstås ha ett rum att sitta i. Hon behöver också ha det höj och sänkbara skrivbordet för hon har ryggproblem. Hon kommer att arbeta 50 %. Bordet  hämtades igår. Jag fick ett gammalt. Det är stor brist på rum. Först kom förslaget att vi skulle dela rum hon och jag, vilket fick min chef att gå i taket för hon tycker att vi som sitter på våra rum hela dagarna skall få ha egna rum. Det finns ju rum (läkarexpedtioner) som mest står tomma hela dagarna. De hittade ett rum till henne en våning ner. Kvinnan som hade det rummet fick flytta ned till mitt gamla rum, vilket hon inte är så glad över... Idag blev jag informerad om att jag kommer att bli av med "mina" nya fina bokhyllor och min nya fina rullhurts också eftersom man helst skall ha ett enhetligt träslag på rummen! Har ni hört så tokigt?! Jag kommer alltså få något gammalt som matchar det gamla skrivbordet som jag fick igår. Detta fick min chef att ännu en gång gå i taket. Kommer jag bli av med gardinerna också? Gardinerna är nya och kommer inte att matcha det gamla möblemanget. Fortsättning följer imorgon. Jag  har inte plockat ur mina grejer ur hurts eller bokhyllor idag.

Hemma igen

Nu har konserten varit. Synd att ni missade den. Den var bra. Nu är jag trött. Är inte van att stå så där mycket. Först stod vi när vi övade innan konserten och sedan stod vi upp under konserten (förstås) så sammanlagt blev det nästan fyra timmar. Det känns i benen. Sambon är också trött och han vill inte att jag ska berätta för honom om hur trött jag är. Han påstår att jag alltid vill vara värst. Han har tydligen haft en stressig dag på jobbet. Det har jag också haft. Men orka argumentera om vem som är tröttast. Sambon har varit med sönerna på svininfluensavaccination. De behövde inte stå kö. Det hade gått väldigt smidigt. 14-åringen är inte vaccinerad. Han kom dit men vaccinet var slut då han kom. 8-åringen grät när jag hämtade på fritids idag. Han ville ta med en kompis hem. Det gick ju inte eftersom han skulle iväg och vaccineras. Det kändes tungt.
Har ni köpt några julklappar ännu? Det har inte jag. Jag brukar handla dem några dagar innan julafton. Träffade ju svägerskan ikväll och då bestämde vi i alla fall att årets tema för vuxenjulklapparna är: något varmt. Vi gör så att alla vuxna köper en julklapp. Vi brukar ha olika tema. Förra året hade vi: en kokbok. Ett annat år hade vi: något man äter. Vi lägger paketen i en hög på ett bord (på julaftons eftermiddag) och så får var och en välja ett paket (man får inte ta det som man själv har gett). Värde på innehållet: cirka 150 kr. 14- och 15-åringen ger ett paket till en bestämd kusin,dvs de vet till vem de skall köpa något för cirka 150 kr. 8-åringen får kanske köpa något till största kusinens flickvän. Det ser han fram emot. Han tror att hon vill ha smycken. Jag tycker att det här systemet som vi har är ganska bra, det går inte åt så mycket pengar, men det är trist också för man behöver ju inte handla så många paket.. Jag tycker ju att det är roligt att köpa och ge saker. 8-åringen behöver en ny cykel så det skall han nog få i julklapp. 14-åringen har fått så mycket dyra saker hittills i år så han skall inte få något dyrt i julklapp. Har ingen aning om vad 15-åringen behöver.

Tränar inför konserten

Imorgon är det konsert med kören Toner. Jag sitter här och tränar. Amazing grace...tralalalal. Mmm mmm. Hold me like the ri-iver Jordan and I vill then say to thee. You are my friend. I took my baby on a Saturday bang..... Sous le ciel de paris Sénvole une chanson. Elle est née aujourd´hui dans led coeur d´n garcon. Någon som kan översätta det där som är på franska för mig? Jag vet inte vad det är jag sjunger! Ni undrar hur jag kan träna nu när jag sitter här och bloggar? Jag lyssnar på låtarna för att rätt feeling förstår ni. Har försökt träna sedan jag kom hem kl. 16.45 (missade en buss) men jag blir avbruten hela tiden, av telefonen, av mat som skall lagas, av 8-åringen som vill poppa popcorn och av 15-åringen som vill låna pengar. Det går ju att mima också. Det märks ju inte om man mimar i en 200-manna kör. Ni kommer väl och lyssnar? Konserten börjar kl. 19.30. På lördag är det konsert igen. Då är det tonåringarna som medverkar i året julkonsert. Jag plockade fram stjärngosselinnena igår kväll för att de skulle prova om de växt ur dem eller inte sedan förra året. De har inte hunnit prova dem ännu för de har ju så mycket dataspel som de måste köra först...(argh!) Visst är det väl inte mitt fel om linnena slutar vid knäna på dem på lördag? Nu skall jag träna på att mima låtarna en stund.

Ännu en helg

Igår jobbade jag på Färg och form. Packade ljusmanschetter. Röda oliv, 1500 stycken bl.a. 14-åringen var inte med igår. Han sov istället. På tisdag skall vi ha konsert med kören toner. Vi skall vara klädda i rött, vitt och svart. Jag skickade efter en kjol ifrån Ellos. Trodde att det var rött i den men det visade sig vara vinrött och det funkar inte för helst skall det vara tomterött. Köpte en ny kjol på Lager idag. En svart. Köpte röda örhängen med matchande armband, en svart scarfs och ett par svarat tights också.  Jag trivs/passar inte i tomterött. Nu blir det bara lite rött. Till allt det svarta och det lilla röda har jag en vit blus. Till detta tänker jag ha mina nya kängor.  Jag har ett par röda pumps (de här på sidan) men de är jobbiga att stå i. Jag hade även skickat efter en svart väst och en vit bh från Ellos. Det var länge sedan jag köpte någon bh. Jag använder mest bh-linnen. Jag har ju inte så stor byst. Sambon såg bh:n och undrade vad jag skulle stoppa i den... Den satt bra, bh:n, den hade lite push-up effekt och bygel. Har egentligen aldrig förstått vad byglarna skall vara bra för?! Jag tycker att de är värsta tortyrredskapen. Har man så liten byst som jag har och sträcker armarna uppåt efter något så åker bh:n upp och byglarna sätter sig mitt på brösten och trycker in dem istället för att lyfta upp. Oskönt. Man blir rörelsehindrad. Ännu oskönare är det när byglarna kryper ut och sticker in i armhålorna. Någon mer än jag som lider av detta problem? Min storlek är 80B.

Idag har sambon och jag varit och hämtat hem vindsurfingbrädan för vinterförvaring. Nu är vindsurfsäsongen definitivt slut, i alla fall för sambon. Några i ÖS hade varit ut och surfat igår.

Lördagsmys

Nu är det dags att bada. Det var allt för mig ikväll. Ha det bra!

Lunchdate idag

I dag hade jag lunchdate med sambon. Vi åt på Paco´s. Det är mysigt att smita ifrån jobbet så där och bara få vara vi två en stund. Det känns som om vi gör något otillåtet när vi är på restaurang bara han och jag, utan barnen eller några andra som stör oss. Ibland känns det som om att vi inte hinner prata med varandra hemma och då känns det lyxigt att kunna träffas så här mitt på dagen. Skönt att komma ifrån lunchgnatet som brukar höras i lunchrummet på jobbet. Vi jobbar ganska nära varandra inom sjukhusområdet. Synd bara med det där förbudet som ni kan läsa på skylten här ovan.
Där jag sitter nu har jag ett mycket finare, större och ljusare lunchrum än där jag satt förut. Där fanns inte ens ett fönster! Det är faktiskt mycket ljusare överallt där jag sitter nu. Toaletten ligger i den gamla delen av sjukhuset så där är det högt till tak och ett stort fönster. Det känns som att få ljusterapi när man sitter där och gör sitt.
Var tvungen att avbryta inlägget en stund för att hämta 14-åringen som varit på disco inne i stan. (Disco ligger mittemot polishuset så det kändes lite trygg). De skulle egentligen hämtas kl. 23 men ville bli hämtade redan 22.20. Det roligaste som hade hänt under kvällen hade hänt medan de väntade på hemskjutsen "det kom en helt sjuk gubbe som sprang förbi oss på ett helt galet sätt, ja han var nog typ hög på nått eller så och så tappa han sin nyckelknippa mitt i gatan och vi sprang efter han för att ge den till han men så plötsligt var han ba försvunnen å vi kolla efter han i en trapp och så såg vi han vid en port och han försökte få upp låset med nageln typ men då kom vi med nycklarna och han sa tack grappar och gjorde tummen upp!". "Discot var sådär. Killarna stod utefter väggarna och tjejerna dansade med varandra". Jag det där sista kände jag ju igen från min tid i alla fall och det kändes ju trygg och bra.

Svinigt

Det här vaccinationseländet gör mig trött och yr. Killarna har inte fått vaccin ännu. Igår när jag hade tänkt att de skulle få vaccin så var det slut. Just nu  hör jag på TV:n att det är slut igen och att det kommer att finnas nytt på tisdag. Igår gick det rykten på jobbet om att alla anställdas barn skulle kunna få vaccin hos oss på kliniken. Det skulle bara kontrolleras först att det gick att göra så. Det skulle ju inte vara att tränga sig före i kön utan mer för att avlasta den sa de. Idag satt jag och väntade på mejlbesked om hur det skulle bli med det. Det blev inget. Storkillarnas skola har sagt att de helst inte skall vaccineras för nära inpå nästa helg då de har sin stora konsert. Hoppas vi hinner få vaccin på tisdag. Nu skall ju barn få en egen kö. Det tyckte jag lät bra. En insändare till dagstidningen på nätet tyckte att det inte alls vara bra. "Hur skall små barn klara av att stå helt ensamma i kö?" och "hur skall de klara av att ta sig till vaccinationsstället helt på egen hand?" klagade hon. Ja, jag tänkte ju inte på det förstås. Det kan ju bli svårt. Jag träffade någon igår som hade en bekant som köat i timmar med sina barn och när det äntligen var deras tur så hade en av u**jä*****na gömt sig någonstans.

Jag vill inte

Någon kanske tror att jag inte vet hur jag skall göra för att få fler besökare till min blogg. Jodå jag vet precis. Jag har läst alla sådana där tips. Jag vill inte använda mig av dem bara. Jag vill se hur många besökare jag kan få utan "hjälp". Jag är glad över de få besökare som droppar in. Jag vet inte om jag skulle klara av att hantera en hel drös. Jag blev bara nervös häromdagen när det plötsligt "strömmade" in besökare.

Jag skulle vilja ändra lite i designen på bloggen. Helst skulle jag vilja ha en mangatjej sitta i ett hörn. Den skulle se ut som de där som var på bindorna för något år sedan. En lite söt ängel med horn i pannan. Kommer ni ihåg? Var det på Always eller Libresse? Sambon lånade Mallas pepparkaksgubbe åt mig ikväll. Jag tycker den är jättefin men jag vill inte sno den ifrån henne.

Måndag kväll

Hemsk väder idag. Det har varit som att gå omkring i mjölk (mellan) utomhus. Blött och tjock dimma har det varit. På vägen hem såg jag kön för vaccineringen. Den var lång. Jag tror att den var lika lång eller t.o.m. längre än den kö som brukar vara då de har haft försäljning av begagnade cyklar där, alltså kanske ungefär en sådär 400 - 500 meter. Hoppas kön är kortare på onsdag då jag tänkte att killarna skulle få ta vaccin.

När jag kom hem fick storkillen och lillkillen dela på tårtbiten som var kvar från igår. Det är den biten som ni ser på bilden här. När de åt tårta så skrev jag inlägget om hur jag träffade sambon. Glömde skriva att han faktiskt redan hade spanat in mig dagen innan vi möttes på den där baren. Han tyckte att jag var så snygg och såg så cool ut i min bakoframvända vita keps.  Jag var nysnaggad när jag åkte iväg till Rhodos (klippte mig hos Anna Kokokotos om ni minns henne? Hon var tillsammans med Shaking-Fredrik om ni minns honom?) Jag hade stubb. Var tvungen att ha  kepsen bakofram för att inte bränna nacken tror jag (tyckte nog själv att jag såg lite cool ut också).

En kärlekshistoria

Eftersom mina två favoritbloggare Finnpajsaren och Malla har berättat för mig och alla andra hur de träffade sina män så tänkte jag berätta hur jag träffade min man.
Jag var 21 år och arbetade sedan några år på Riksgälden på Drottninggatan i Stockholm. Där hade jag två arbetskamrater, vi kan kalla dem Tina och Maria för de heter faktiskt så. Vi hade otroligt roligt tillsammans och umgicks även mycket privat. Vi gick ut och tog en öl (eller två eller flera) efter jobbet. Ja, jag tog inte så många öl faktiskt. Jag åt mackor istället. Mackorna kostade ju lika mycket som ölen och jag tyckte mer om mackor än om öl på den tiden. Jag kunde äta hur många mackor som helst utan att gå upp ett gram i vikt dessutom. Ja, just det var ju inte om det jag skulle berätta om utan kärleken. Tina, jag och Maria bestämde oss för att semestra tillsammans. Vi åkte till Rhodos. Jag bestämde mig redan innan resan för att bara "ta det lugnt" och att inte inleda någon semesterflirt, vilket ju kan vara lätt hänt när man är lös och ledig hade jag hört. Nåja, andra kvällen på Rhodos stod vi på en bar. Tina och Maria ägnade sig åt några engelsmän som de tyckte var trevliga. Jag hade inte alls lust att konversera på engelska så jag lyfte mitt ölglas och skålade med några killar som stod på andra sidan om den runda bardisken. Jag tyckte de såg svenska och trygga ut. Vi stod och ropade till varandra en stund tills de kom på att det var bättre att jag kom över till deras sida så att vi kunde prata i normal samtalston. Jag hade redan avgjort att de här två killarna var helt ofarliga för mig eftersom de var alldeles för gamla. De lustiga var att de presenterade sig med namn och ålder som för att tala om för mig att de själva också ansåg sig vara för gamla för mig. När jag stått där en stund och pratat med dem så dyker det plötsligt upp en tredje kille. Det här är "HAN" och han är 24 år gammal presenterar då de andra två den tredje som dök upp. Ja och sen minns jag inte så mycket mer (fick nog knockout där och då). "HAN" frågade mig om vi inte kunde träffas kvällen efter och gå ut och äta på restaurang bara vi två? Jo, det ville jag nog, i alla fall ville jag det just då. Nästa dag vaknade jag och kände mig bara så förälskad. Nej!!!! Det vill jag ju inte vara. Inte nu. När kvällen och den avtalade tiden för restaurangbesöket kom så bönade och bad jag Tina och Maria att gå dit och säga att jag tyvärr blivit magsjuk eller något. De vägrade. Då sa jag att jag ändå inte skulle gå. Jag vill inte!!!! sa jag. Tina och Maria tvingade ned mig och på den vägen är det skulle man kunna säga! Vi satt där på restaurangen och bara drunknade i varandras ögon. Tänk att man faktiskt kan göra det! Sex månader senare sa jag upp mig från Riksgälden och flyttade hem till honom. Jag har alltid tyckt att det har varit pinsamt att berätta att vi träffades på en bar på Rhodos.  Nu har jag och sambon varit tillsammans i 20 år. 

Spirited away

Nu tittar 8-åringen, sambon och jag på en av våra favoritfilmer: Spirited away av Mijazakis. 

Mission accomplished

Idag har vi firat 14-åringen och sambon som fyllt år. Det var svärmor, svägerskan och kusinerna som kom. En flickvän till 18-åringen skulle ha varit med men det var hon inte. 8-åringen hade nog mest sett fram emot att flickvännen skulle komma men nu kom hans bästa kompis istället så det blev ok i alla fall. Vi bjöd på köttfärspaj och  västerbottenpaj enligt 14-åringens önskemål. Vi bjöd på köpetårta (ICA). Det skulle aldrig svärmor och svägerskan göra men det är sådant som vi gör. Annars har vi städat. Vi städar på ett väldigt speciellt sätt sambon och jag. Vi satte fart och började röja igår morse. Efter en stund så upptäcker sambon att vi har en vägg som ser  väldigt kal ut, gör den inte?! Jo det håller jag nog med om, kanske. Ska vi åka till Chili och titta om de har något där som passar på väggen undrar han? Ja, säger jag (för jag tycker om att titta på sakerna de har på Chili) Ja så då åker vi iväg då. Vi blir bara borta en kort stund säger vi till ungarna och oss själva. Tyvärr så har inte Chili något som passar på vår vägg. Ska vi titta på Lamplagret då? säger sambon. Ja men de är dyra säger jag. Lamplagret har mycket fint men inget som passar på vår vägg. IKEA? Ja vi åker dit för då kan vi titta på skrivbord också. Nej där fann vi inte heller något. Bauhaus? Nu var vi lite hungriga så vi passade på att äta lunch där men något som passade på vår vägg hade de inte. Nu var vi tvungna att åka och hämta 14-åringen som jobbat klart. På vägen till Färg och Form stannade vi på MIO men utan att handla något. Nu hade det gått en lång stund och hur mycket hade vi hunnit städa?! Var tvungna att handla ingredienser till pajerna och middagsmat. När vi handlat, kommit hem och ätit middag så var klockan redan 17. Jag hann städa köket klart. Sambon hann städa och sortera bilder till sin/vår nya bildvisare som såklart behövde vara iordninsställda tills idag. Idag blev det lite panikstädning kan man lugnt påstå. Gästerna skulle komma kl. 12. 14-åringen gick upp ur sängen först kl. 11.45. Kl. 11.58 så såg det ganska så ok ut här. På med leendet och sänka axlarna. Mission accomplished.

Fel

Nähej det var tydligen inte så att Malla fröar av sig. Nu släpper jag besöksämnet.
14-åringen jobbar på Färg- och Form idag igen. Helt otroligt duktig är han! Ni ska veta att han utan problem kan sova till kl. 14 på lördagar. När han jobbar är han tvungen att gå upp 8 och han gör det nästan helt utan gnäll! Fantastiskt! Tänk om man kunde få honom så här motiverad för något annat sedan när de inte behöver jobba för klasskassan längre.

Monstermalla

Jag tror jag kommit på varför jag fick så många besökare häromdagen. Jag var in på Mallas blogg och la en kommentar och jag misstänker att hon sedan liksom fröat av sig till mig. Hon har mängder av besökare på sin blogg varje dag och kanske det var så att några av dem råkade hamna här. Jag håller på att testa min teori just nu. Jag har kommenterar hennes senaste inlägg alldeles nyss. Hon har gjort en otrolig viktminskning. Jag tycker att hon såg söt ut innan också men nu ser hon otroligt smal ut och tydligen har hon som mål att gå ned 10 kg till!? Jag trivs inte heller i min vikt. Måste nog ta tag i det.

Törs jag skriva bär igen...

Imorgon är det fredag. Sovmorgon! Det ska bli skönt. Är fortfarande chockad över gårdagens tillströmning hit till bloggen. Vad hände egentligen? Jag tycker att det är lite läskigt. Vad var de ute efter? Jag gör ingenting för att få hit läsare. Att hitta min blogg är nog som att hitta en nål i en höstack. Jag vill ha det så. Jag skriver ju egentligen mest för mig själv. Det finns några personer som jag absolut inte vill skall hitta hit. Det är inte så stor risk att de gör det heller. Det är bl.a. sådana som själva absolut aldrig skulle varken skriva eller läsa en blogg. Det finns också några som jag skulle önska läste det jag skrev. Jag tror att de har en skev uppfattning av mig och  kanske skulle de få en annan bild av mig om de läste här? Jag är ganska så tråkig och vanlig, eller hur?

Vad hände nu?!

Plötsligt efter det förra inlägget så "strömmade" det in besökare på bloggen från flera olika länder i världen. Hur kommer det sig? Vad skrev jag som lockade hit er? Var det ordet "bär" i rubriken som gjorde er nyfikna? Jag är rädd för att bärsäsongen är över här i Sverige nu. Senast det kom så "många" nya var när jag skrev "bröst".

Lika som bär

Bloggiblogg

Sambon och jag ligger i dubbelsängen med varsin dator. Storkillarna slumrar framför TV:n och 8-åringen sitter med en kompis framför datorn i datorrummet. Skärmtider hos oss alltså. Tänkte cykla iväg och träna men det är extremt vilket motstånd jag har mot det idag. Jag är bara så trött. Tror att den där utlandsvistelsen som vi gjorde gör att jag upplever den här hösten som väldigt mörk och trist. Jag tycker ju om hösten annars. Nu är jag bara trött och slö. Sambon tycker att jag datar för mycket. Jag försvarar mig med samma argument som tonåringarna: Vad är det för skillnad mellan att sitta och glo på TV en hel kväll och att sitta vid en dator? Det är förskräckligt vad mycket sport det är på TV nuförtiden. Jag är inte ett dugg intresserad. När sambon tittar på fotbollsmatcher eller vad det nu är så plockar jag fram min lilla vita. Det är nästan så att jag tror att han ångrar att han gav mig den här i julklapp. Svartsjuk? Bloggeliblogg säger han retsamt. Sportilisporteli svarade jag igår. Om min sambo tycker att jag gör många blogginlägg vad tycker då Finnpajsarens man? Jag undrar om han också retsamt säger bloggeliblogg?
Jag fick tillbaka min Samsung igår. 14-åringen gjorde sin läxa.

Mobilbyte

Jaha, nu har jag då fått byta mobil med 14-åringen. Jag känner mig så elak. (Läs tidigare inlägg från 6/11). Jag vill inte ens använda "hans" mobil. Vi har ju bytt sim-kort och allt men det är ju ändå hans mobil. Jag hoppas att han visar att att han har gjort svenskaläxan idag (läsa en deckare och skriva recension) så att jag får tillbaka min Samsung igen. Han är fruktansvärt besviken över att behöva ha Samsungen. Den kan endast ha 9 sms i kö - det är tydligen helt värdelöst. Jag har nog inte ens haft ett sms i kö någonsin...

Har varit med 8-åringen i skolan. Det är alltid kul! Jag har ritat Pokémon-figurer som vanligt. Jag är egentligen helt värdelös på att rita men 8-åringarna överöste mig med beröm för mina figurer. Det känns så härligt! Maten var jättegod idag med! Det här var första gången jag var med den här terminen. Önskar att jag kunde vara med i skolan mycket oftare. Fikade med lärarna i lärarrummet. Någon frågade vem jag var mamma till. Sa namnet och klassen men det sa henne ingenting. Ibland kan jag få för mig att min son är ökänd/välkänd på hela skolan men tydligen inte...Skönt!

Strax dags att cykla iväg på utvecklingsamtal för 15-åringen.

Frihet

8-åringen och jag tog bussen ut till köpcentret igår. Vi hade en tvättad 20-euro som skulle växlas in på Forex och så hade Vodafone gett mig löfte om att få 600:- för mina gamla mobiler att köpa tillbehör för. I ett svagt ögonblick hade jag också lovat 8-åringen lunch på McDonalds. Den egentliga anledningen till att vi överhuvudtaget gav oss iväg var för att vi skulle köpa farsdagspresent. Vi fick inga pengar på Forex utan endast ett kvitto på att vi lämnat in sedeln. De sa att de skulle ringa oss om de skulle lyckas få några pengar för den från sina leverantörer. Nitlott där då liksom. Sedan åt vi på McDonalds och det var lång kö och trångt och inte särskilt gott som vanligt. På Vodafone valde jag lurar till min mobil, mobilbilladdare (till bilen alltså), högtalare till 14-åringens mobil och en strumpa. Sedan var vi ju bara tvungna att besöka BR för 8-åringens skull. När vi gått omkring på BR för vad som mig kändes som evigheter så ringde sambon och erbjöd sig att hämta oss. Ja, vi var ju helt klara med våra ärenden så det vore ju inte dumt att bli hämtad med bil och slippa ta bussen tillbaka. Skönt! (Det var bara en sak vi hade glömt att köpa - farsdagspresenten).

Det känns inte riktigt bra nu

Sambon har hangover idag och jag har fått mens igen efter 9 månaders uppehåll. Ingen bra kombination. Jag har betalt räkningar, bl.a. 2100 kr till Kulturskolan. Det kostar att ha barn minsann! Inte så mycket pengar kvar att köpa Farsdags-presenter för nu. På Lagerhaus har de disktrasor med texten "Pappa är så duktig på att diska".

Hurra Hurra Hurra Hurra!!!!

13-åringen fyller 14 år idag. Han fick en ny mobil. Han har sms:at sönder den gamla. Av någon konstigt andledning, jag vet inte hur det gick till, fick jag också en ny mobil! För en ökad månadskostnad på endast 9 kr i 7 månader så kommer jag att betala totalt 349 kr för en mobil som kostar 1999 kr kontant. Det lät som ett kap där i butiken igår men som vanligt så känner jag mig grundlurad när jag handlar sådana där teknikprylar. Det är säkert någon hake som jag inte har upptäckt ännu. Jag fick en Samsung. Samsung!? Vi har ju endast haft Sony Ericsson här förut. Känns som att ha släppt in en främling i huset. 14-åringen fick en Sony Ericsson. Gör han inte läxorna så som han skrivit under på vid utvecklingssamtalet så kommer han och jag byta mobil!!! Visst är väl det ett bra villkor?! Jag fick ju en ny fin mobil, en Sony Ericsson, när jag fyllde år förra året. 8-åringen testade vattentätheten på den redan första veckan. Den var inte vattentät och den gick inte att laga. Jag hade ingen försäkring för bubbelbad. (Jag skall se om jag hitta och publicera den fina filmen här som han spelade in under vattnet i bubbelpoolen). Jag blev besviken och snål efter den händelsen och har använt min gamla mobil från stenåldern och sagt att jag skall skaffa en ny först i juni nästa år när bindningstiden gått ut. Det har dock varit lite jobbigt att använda stenåldersmobilen den sista tiden eftersom den har urusel täckning (ingen 3G) så den har inte gått att använda i näraffären (hur ofta behöver man inte ringa hem från affären och fråga om det fattas något hemma?), den fungerar inte på 8-åringen skola så vi kan inte ringa till kompisar och fråga om det går att leka och den har inte fungerat inne på det stora nybyggda köpcentret och det är inte särskilt roligt alls när man kommer ifrån varandra därinne och sedan får stå och vänta i ett förutbestämt hörn helt overksam i 30 minuter tills sambon dyker upp igen. Så tråkigt. Hoppas jag får ett roligare liv nu med min nya Samsung.

Gekås - Ullared

Igår tittade jag på det där TV-programmet om Gekås i Ullared. Otroligt egentligen hur många originella människor det finns! Det var ett otroligt roligt program. Det var länge sedan jag såg något på TV som var så kul! Jag begriper mig lika lite på Gekås som jag begriper mig på bröstförstoringar. Vi var till Gekås i somras (vi semestrade ju så nära) men jag vägrade att stå i kö och gå in. Sambon och tonåringarna köade och gick in. De handlade inte speciellt mycket. Jag tycker att det bara skulle vara tråkigt att handla allt man behöver för ett helt år på ett och samma ställe. Handlar vi kläder och presenter för 50 000 kr/år så som en  av familjerna i programmet gjorde? Jag tror inte det. Det är ju cirka 4000 kr/månad väl? Det gör vi inte. Kul var det i allafall att titta och förundras och fascineras av de som gillar att shoppa på det där stället. Jag ångar inte att jag inte gick in.

Blodproverna

Kom på att jag ju måste ge slutrapport om hur jag mår. Hade fått brev från vc när jag var bortrest.

• Normalt blodsocker
• Totalkolesterolet är lätt förhöjt men det uppvägs av att jag har mycket gott kolesterol. 
• Behöver ingen medicinsk behandling
• Bör vara sparsam med feta mejeriprodukter och fett kött. 
• Bör använda vegetabiliska oljor i matlagningen. 

Det där med totalkolesterol och kolesterol begriper jag faktiskt inte men det var ju bra att det ena uppvägde det andra.

Saker man gör

Det finns vissa saker som jag helst inte gör. Om jag lagat maten och fixat sallad så dukar jag t.ex. helst inte. Om jag lagat maten, fixat sallad och dukat så dukar jag helst inte av allt och gör rent diskbänken. Om jag skall brygga kaffe så vill jag helst inte behöva börja med att gå ut med soporna. (för att det gamla kaffefiltret inte får plats i kompostpåsen). Jag storstädar helst inte när jag har hela familjen hemma (vilket gör att jag nästan aldrig storstädar för jag är nästan aldrig ensam hemma). Jag duschar helst inte på kvällen (eftersom mitt hår tar så lång tid på sig att torka och jag vill inte sova med blött hår). Jag städar helst inte marsvinsburarna varje vecka.
Sambon plockar helst inte upp matvarorna ur kassarna då han  har varit och handlat. Jag tror att han helst inte ser att soppåsen är full (eftersom det oftast är jag som ser och åtgärdar det).

Haruki Murakami

På resan har jag haft med mig boken Sputnik Älskling av Haruki Murakami. Jag älskar Haruki Murakami. Har läst Fågeln som vrider upp världen, Norwegian wood och Kafka på stranden tidigare. Har aldrig blivit så besatt av en författare förut. Fågeln som vrider upp världen skickade jag efter billigt från Adlibris. Läste beskrivningen av boken och den tilltalade mig. Alla i min omgivning rynkar på näsan är helt oförstående till min fascination. Jag förklarar vad böckerna handlar, de får läsa baksidetexten och då  tittar de forskande på mig som om de tror att jag hamnat i minst en 40-års kris eller något. T.o.m. bibliotekarien sa att hon inte gillar den här sortens böcker.  Jag har sagt på skämt att Haruki Murakami kommer att bli nobelpristagare så småningom. Nyss kände jag mig  tvungen att googla Haruki Murakami för att se om det var någon mer än jag som tycker om hans böcker. Gissa vad jag fann!? Massor av människor älskar hans böcker!!! Han har blivit omnämnd som möjlig mottagare av nobelpriset av fler än mig! Han är Japans mest populära författare. Det är inte bara jag som är knäpp alltså. (Sputnink betyder förresten resekamrat på ryska).