Jag lovar er att ni inte vill veta hur många pryttlar, papper, tejprullar, stenar, legobitar, pennor, svärd och annat oidentifierat som förökar sig i en 10/11-årig pojkes rum under ett år (om man inte städar det grundligt då och då). Jag städade Minstas rum grundligt för ett sedan.
En annan sak ni inte vill veta är hur det känns att sova i en gummisnodd. Jag har inte prövat just det men något liknande. Det är inte värt att veta hur det var.
Sedan vill ni inte veta hur det känns att ha semester och ligga kvar i sängen och småslumra kl. 07.40 och höra Sambon och Mellan bli desperata över att Mellans pass är borta och veta att tåget går om 25 minuter. (Passet behöver han för att legitimera sig på tåget när det är biljettkontroll).
Ni vill inte heller veta hur det känns att i ett zombiliknande tillstånd gå upp för spiraltrappan till Mellans tv-rum, kravla över gästssängen och sträcka er så långt ni når för att lyfta på en t-shirt som ligger på golvet.
Ni kanske vill vet hur det kändes att hitta passet under t-shirten? Det kändes som en stor lättnad.
(Hur jag kunde veta att Mellans pass låg just där har jag ingen aning om).
2 kommentarer:
Man brukar känna igen sina egna ;-)
Annars är öronproppar en bra ide´...
Skicka en kommentar