Skolkat

Ikväll var det föräldramöte i Minstas klass. Jag var inte närvarande. På grund av en händelse för ett antal år sedan så går jag inte på föräldramöten utan att sambon är med. Jag vågar inte. Är för feg helt enkelt. Föräldrar i grupp kan vara riktigt otäcka. Sambon kunde inte gå på föräldramötet ikväll och följaktligen kunde inte jag heller gå. Jag är nog en sådan förälder som andra föräldrar placerar i åsikten "de som verkligen behöver vara här är inte här". Vad de nu menar med det. 3 - 4 eftermiddagar per månad är jag med Minsta i skolan så jag har ganska bra inblick i "hur stämningen är i klassen" och vad de jobbar med just nu.

Varje gång Mellan är för sen till skolan eller uteblir från en lektion så får jag ett sms. (Det får jag inte på Största eftersom han har fyllt 18). Det är något som gymnasieskolorna gör på alla elever under 18. Sms-informationen började de med i januari i år. För mycket frånvaro medför att studibidraget dras in/reduceras. Senaste tiden tycker jag att det har blivit för många sms och nu är jag allvarligt oroad för reducering/indragning av Mellans studiebidrag. Mellan har en otrolig förmåga att somna om och försova sig. Vi väcker honom. Pratar med honom. Han verkar helt vaken för han tittar på oss och svarar men sedan somnar han om igen. Det verkar helt hopplöst! Nu har Sambon och jag. Lite var det jag också faktiskt rytit till. Skärper han sig inte tar vi tillbaka tågbiljetten, som vi har betalt, så att han inte kan åka till Skåne under påsklovet. Hoppas han förstår allvaret.