måndag 15 oktober 2012

Jag är cool

Idag har jag fått veta att jag är cool. Det känns bra. Det vill jag gärna vara. Det var min chef som sa  det. Hon hade hört det av en av dem som jag arbetade tillsammans med då jag var på en annan arbetsplats i förra veckan. Hon var nog lite stolt över mig.

Väver ni samman privatliv med arbetsliv eller håller ni isär? Jag håller isär. Privatlivet ägnar jag mig åt på min fritid. Jag tycker det är skönt att leva i två världar. Jag kopplar av privatlivet på jobbet och jag kopplar av från jobbet när jag är hemma. Ärligt talat har jag svårt för dem som ägnar sig åt för mycket privatliv på jobbet. Behöver jag ringa ett privat samtal under arbetstid så försöker jag göra det när jag har rast. Det är väldigt sällan jag måste ringa privata samtal under arbetstid. Jag har eftermiddagar när jag slutar tidigt. Det kan vara trevligt att umgås med arbetskamrater efter arbetstid någon gång ibland men jag gör det inte varje kväll och när jag gör det så vill jag inte att vi ska prata om arbetet hela tiden. Ungefär sådan är min arbetsmoral när det gäller arbete/fritid. En annan dag ska jag berätta vad jag tycker om prioritering/arbetsbelastning.

Nu ska jag hjälpa till med middagsmaten. Det blir falukorv och makaroner.


8 kommentarer:

Maria sa...

På ett sätt kan jag väl säga att jag väver samman eftersom jag umgås privat ganska mycket med en hel del av mina arbetskamrater.
Men mina privata angelägenheter sköter jag inte på arbetstid.
Jag provade nytt recept ikväll. Det blev gott.

Shamrock sa...

jag blandar nog rätt friskt

Knasterfaster sa...

Maria: Så du pratar inte i mobiltelefon när du står i kassan?
Shamrock: Det tror jag inte att du gör.

Malla sa...

jag jobbar några meter från min man :)
men nja, vi umgås med vissa kollegor privat ibland men på jobbet är det ändå mest jobbsnack.

Knasterfaster sa...

Malla: jag tycker inte att du och din man ska prata med varandra på jobbet. Skoja bara! En puss är ok också men inget hångel i kopieringsrummet. Där går min moraliska gräns.

Singelmamman sa...

Jag gör som du, lämnar jobbet på jobbet, oftast, när jag är ledig och tvärtom. Men jag har några arbetskamrater som jag träffar på fritiden, och då pratar vi sällan jobb.

Mika sa...

Jag blandar inte alls. Jag vill inte ha ett privatliv på jobbet och jag vill inte ha arbetsliv på fritiden. Men jag märker att mitt arbetsliv tar över allt mer och mer...=mindre fritid.

Hon kunde frågat mig så skulle jag sagt att du är cool. Det osar coolhet rakt igenom blogg och internet.

Kram

Osloskånskan sa...

Jag tycker det låter schysst, jag har inget större behov av att träffa kolleger på fritiden.