|
Sengûl Gûvercile:
Offrad för hederns skull |
Största har bekymmer. Han har fått i läxa att läsa ovanstående bok. Han har läst halva boken. Nu orkar han inte läsa mer. Den är för jobbig. Hade Mellan sagt att han inte orkade läsa mer än en halv bok för att det är för jobbigt då hade jag påbörjat "metod tjat- och övertalning". Mellan tycker att allt är jobbigt. Största menar något mer. Jag läser baksidetexten och förstår. Det är en jobbig bok att läsa. Nu förstår jag (kanske) varför Största var lite tystare än vanligt under några dagar. Han är berörd och han mår dåligt av att läsa den här boken. Hur gör jag nu? Ska jag påbörja "metod tjat- och övertalning" eller finns det något annat sätt? Jag säger "du kan rescencera det du läst hittills och skriva att du inte klarar av att läsa mer". Var det rätt? Vad är rätt? Borde han, oavsett hur jobbigt han tycker att det är, läsa boken, bara för att? Bara för att ämnet är sådant att det ska vara jobbigt att läsa. Bara för att det är en läxa. Bara för att han ska lära sig vad hedersmord är. Bara för att han är man. Bara för att vadå?
11 kommentarer:
Kanske bara för att vissa saker i livet är jobbigt och tufft, och att man måste lära sig att hantera även dessa. Det går ju inte alltid att gå i krok för det, och nån gång måste man ju börja. Annars recenserar han det han läst OCH skriver en attans bra förklaring till varför han inte fixar läsa resten, det är väl en recension det med!? Kram på er :-)
Tänkte samma som Venus...livet är inte alltid en resa på den berömda räkmackan. Jag tror och tycker att han ska ta helgen och traggla sig igenom boken...den har nog mycket att lära. Så hade i varje fall jag hanterat saken mot min son, eller rättare sagt så har jag hanterat saker sönerna tjurat över och beklagat sig över. Nästa gång vet dom att det inte hjälper att klaga utan dom får vackert göra det som göras ska. Hård mamma kanske men full av kärlek ;-)
Fru Venus: Jag hoppas att de kommer att ha en bra diskussion om den här boken i skolan sedan. Största är en "funderare" och det har han alltid varit. Jag är säker på att han skriver en bra recension oavsett om han läser hela boken eller inte.
Anna: Största klagar nästan aldrig över sina läxor. Räkmacka?! Största? DET måste jag fundera på. Åker han på den?! Nej! Jo,kanske... Hm... Jag reste inte på någon räkmacka som barn/tonåring men kanske att mina barn gör det? Som jag skrev ovan så hade det varit väldigt annorlunda om det hade varit Mellan som klagat. Då hade jag varit hård.
En recension är ett personligt tyckande. Därför, naturligtvis, ska din grabb sluta precis där han vill och skriva att "nu är det nog, nu fixar jag inte att tycka nåt mer"... Tar inte läraren till sig det är det illa, riktigt illa. En stor kram till honom från
Småländskan
Nej...känner att det kanske blev missförstånd. Räkmacka kanske var fel valt ord...jag menade att alting inte kan vara lätt och det måste även våra ungdomar lära sig. Sen kunde jag ha läst lite bättre i ditt inlägg innan jag kommenterade...din stora mår tydligen inte så bra av vad han måste läsa, så jag håller med andra här...han läser så långt han orkar och skriver en recension utifrån det.
Det är ju inte alltid vi orkar läsa böcker heller, som kanske är för starka och vi måste lägga dom ifrån oss.
Kram och skön helg till er alla.
Jag håller med vad småländskan skrivit!
Småländskan: Du är lärare vá?
Anna: Aha, det var så du menade! Bra, att du fick mig att tänka till i alla fall. KRAM till dig!
Malla: Så du tänker så du. ;)
Nej Knaster jag är/var inte lärare "på riktigt". Jag var "bara" en resurs, som hade "mina" elever, de som behövde extrahjälp, de med funktionshinder, de som var grava dyslektiker. De, som jag kämpade för, slogs för med både skolledning, gymnasieförbundet och Skolverket. De, som numera är ute i verkligheten, har ett bra liv och jobb, de som jag fortfarande har kontakt med. Och som jag bara älskar. Numera behövs jag/vi inte, så nu får "såna" klara sig bäst de vill.
/Småländskan
Anonym: Dig skulle min Minsta behöva ha i skolan!
Blir tårögd samtidigt som jag blir så satans förbannad alltså! På hur i helvete de som bestämmer tänker, om de tänker över huvudtaget...
/Småländskan
Anonym: De är 56 barn och 3 lärare (+1 extra nu fram till jul!)i Minstas klass. Flera elever i klassen har koncentrationsproblem och skulle nog må bättre av att undervisas i mindre grupper.
Skicka en kommentar