torsdag 21 oktober 2010

Så roligt!

Sambon känner sig hedrad av att ni inte lämnat en enda kommentar på mitt inlägg om min allra första pojkvän. (Det som har rubriken Hurra!)

Idag har jag haft administrativ tjänst här hemma. Tur att jag slutar tidigt en dag i veckan så att jag kan ordna beställningar av skolfoton, kolla frånvarorwebben och lite annat viktigt.

Jag känner mig väldigt gnällig ikväll och skulle vilja skälla på någon. Mellan är inte hemma ännu men annars är det nog han som förtjänar mest skäll just nu. Jag är väldigt dålig på att visa att jag är arg. Jag kan tänka "att nu jädrar så ska jag säga det och det" men när väl personen ifråga dyker upp så har min ilska försvunnit och jag tänker "äh vad är det att bråka om egentligen?". Jag måste bli bättre på att bli arg.

Jag har en obehaglig känsla av att jag glömde ställa ut den gröna soptunnan för tömning i onsdag....

9 kommentarer:

Fru Venus sa...

Du borde ha en likadan liten bandspelare som jag har, skäll in i den när du är arg och spela upp det sen när vederbörande kommer hem ;-)

nillas liv på pinnen sa...

Det problemet har inte jag. Istället går jag på så att jag sen får ta tillbaka hälften när ilskan är över. Det vore fint med ett perfekt mellanting.

Shamrock sa...

Jag exploderar och gapar och skriker oavsett om den som borde höra det är hemma eller inte. Jag önskar att jag var lite mer som du

Malla sa...

Jag har rätt svårt att bli arg jag med. Jag kan låta arg då jag skriver men i riktiga livet exploderar jag väldigt sällan.

Singelmamman sa...

Vill nog också bli mer som du. Skrika och skälla är jag svensk mästarinna i. Frånvarowebben, visst ja. Måste jag kolla.

Knasterfaster sa...

Fru Venus: Vilken bra idé!
Nilla: Ett mellanting vore absolut det bästa!
Shamrock: Det var väldigt länge sedan jag exploderade av ilska. Borde nog ha gjort det ikväll.
Malla: Det är skönt att vara sansad också!
Singelmamman: Oj, en svensk mästarinna i skrik och skäll minsann! Angenämt.

Alexandra sa...

Men tänkt, det är en egenskap jag gärna vill ha. Att släppa och tänka att saker inte är så himlans allvarligt. Ja, när det egentligen inte är allvarligt alltså. :-)

Hoppas känslan i kroppen frösvinner och att du får en riktigt mysigt kväll!

Alexandra sa...

försvinner menar jag såklart. haha.

Knasterfaster sa...

Alexandra: Det är bara det att jag nästan aldrig tycker att det är så allvarligt... När en känsla frösvinner så försvinner den som ett frö för vinden!