Jag har erbjudit Sambon att gästblogga nu men han avstår.
Vi skulle tömma vårt garage idag för vi tror att vår bil vill pröva hur det är att stå där inne. Det började så bra. Jag började plocka ur alla grejerna. Sådant som skulle vara kvar ställde jag på gräset och sådant som skulle slängas ställde jag på asfalten framför garaget. Sambon åkte iväg och hyrde en kärra och kom tillbaka igen. Voilà sa Sambon och trollade fram en stor hög med panel full med spik (den låg under en presenning så egentligen trollade han inte, han bara lyfte bort presenningen). Oj, vilken överraskning sa jag då för det var verkligen en överraskning för mig att vi skulle dra spik ur en massa bräder. Största kom och hjälpte till att dra spik och det gick ganska snabbt. Minsta fick 50 öre för alla spikar han plockade upp från marken. Han tjänade 28 kronor. Vi fyllde kärran med bräder och frigolit och täckte noga med presenning så att inte frigoliten skulle flyga av som stora snöflingor då vi körde till tippen. Körde ja. Det gick inte. Att köra. Bilen. Medan vi "roade" oss med att dra spik så hade bilen "roat" sig med att dra slut på batteriet. Kul - inte. Jag trodde att Sambon skulle försvinna bort i atomer ett tag men han samlade ihop sig igen och gick och ringde på hos en granne för att be om batteriehjälp. Tyvärr var grannen inte hemma. Sambon ringde sin syster istället. Hon kom. Jag gick in i garaget och sopade under tiden som de grejade med bilarna. Jag gillar inte sådana där startkablar. Det lyckades inte starta vår bil med dem. Vi fick låna svägerskans bil till kärran och köra till tippen. Det blev bara en vända med skräp till tippen idag. Garaget ser lika fullt ut som förut nu när vi har ställt tillbaka allt igen. Svägerskan hade en batteriladdare. Den har vi lånat. Just nu är Sambon ute för att se om den har gjort någon nytta.
Sambon tror att om det där som hände idag inte hade hänt så hade det hänt något annat mycket värre. Så är det nog. Lunch åt vi klockan 16.30.
15 kommentarer:
Ha ha, förlåt, varför tror han att det skulle hända nåt annat MYCKET värre!?
Fru Venus: Någon kunde ha dött.
Jag var rädd att han kört bort det som stod på gräset!
Det där kan man kalla positivt tänkande.
Eller en förfinad variant av Surt sa räven om rönnbären, fast tvärtom.
Alltså: Jag ärglad att bileninte startade så att jag var tvungen att ringa efter syrran, så att jag nu står i tacksamhetsskuld till henne, för annars så hade någon dött.
Fast någon dog förstås, det dör ju en människa varje sekund, men någon som han kände. Kanske en arbetskompis eller chef. Eller inte en chef.
Så irriterande. Bilar ska inte hålla på att rackla!
Jag tror att en säkring har gått och dragit ur strömmen i batteriet. Sånt hände mig.
Inget halleluljamoment idag alltså
Osloskånskan: Det hade kunnat hänt om bilen hade startat. Ingenting är omöjligt i vår familj.
Nilla: Oj vi glömde ge svägerskan något som tack för hjälpen. Hon fick 20 liter bensin men det var väl snålt?
Malla: Rackla? Nej, det ska de nog inte.
Singelmamman: Nu fungerar bilen igen så det var nog batteriet.
Shamrock: Nej, det var ett nogvardetvälsjälvafanmoment.
Tänk vad elände som kan komma av en sån fin sak som rensning av garage. Tur det inte hände något värre.
Låter som en god förtjänst för minsta, 28 spänn är inte dåligt.
Tjugo liter bensin tar hon ju sig till Västerås t o r på. Det var inte snålt.
Ulrika: 28 kronor räcker precis till en Pokemon-boll!
Nilla: Varför ska hon åka till Västerås?
Det kunde alltid varit värre.
Eller nåt.
Shit.
Bra jobbat ändå.
Att ni inte gav upp... med spikar och batterier.
Hade det varit jag hade jag ställt tillbaka skräpet i garaget.
Så. Wow!!!
Krakelsprakel: Det var tur att det inte var värre för då hade jag nog gått härifrån.
Det undrar jag också.
Västerås av alla ställen.
Nilla: Hon kanske har en vän i viken.
Skicka en kommentar