 |
| Utsikt från mitt arbetsrum |
I fredags hade jag lovat att ta hand om en kompostpåse på jobbet. Personen som vanligtvis är den som tar hand om komposten och går och slänger den arbetade bara halv dag i fredags. Om ingen går iväg med komposten till återvinningsrummet i källaren på fredagen så stinker det sopor i hela lunchrummet på måndagen och då är det inte så trevligt att sitta där och äta lunch. Det är allas ansvar att ta hand om komposten men det är oftast undersköterskan som gör det. Det gör inte mig så mycket om det stinker för jag sitter nästan aldrig i det lunchrummet och äter nu för tiden eftersom jag flyttade ifrån det huset för över ett år sedan. När jag kom till mottagningen för att slänga kompost (och göra annat som jag brukar göra på mottagningen) så mötte jag först läkaren som hade bråttom hem för att hämta barn på dagis och sedan träffade jag sjuksköterskan som var dunderfökyld och hade bråttom hem för att kurera sig med en whiskey. Hej då och trevlig helg sa jag och så var jag ensam kvar. Jag gick in i köket för att ta hand om komposten och möttes av det här:
Då gjorde jag det här:
Det kändes inte bra att göra det. Jag äter inte ens i det lunchrummet. Det hade inte känts bra att inte göra det heller eftersom jag vet precis vem som hade fått gjort det om jag inte gjorde det. Det hade inte varit roligt för henne, undersköterskan, att mötas av detta + dagens frukostdisk när hon började jobba vid lunchtid idag. Samtidigt så förstod jag ju varför läkaren inte gjorde det - han hade ju bråttom hem till sina barn och jag förstod också varför sjuksköterskan inte gjorde det - han var dunderförkyld. Men...jag tror inte de hade gjort det även om de inte haft bråttom eller inte varit förkylda.... *Suck*
12 kommentarer:
Dubbelsuck! Varför är det bara en del som alltid gör sådana saker medan andra aldrig behöver göra det?! Märkligt och orättvist.
Heja Knaster för din snällhet :D
Kram
Snällt gjort, men gör det inte igen, då lär de sig aldrig! :)
Antagligen inte... ibland blir det inte rätt hur fasiken man än gör. Jag tycker att du gjorde det rätta i alla fall om man tänker på sköterskan som annars skulle få ta det en dag senare.
Förstår hur du menar - men jag hade nog också diskat...
För hennes skull om inte annat. Men visst är det trist att det nästan alltid är vissa personer som gör de här sysslorna! Jag ser samma situationer på nästan alla ställen jag jobbar på (och det är mååånga).
Hm, folk är lite som dom är...
Och du - är fin!
Undrar om alla lämnar så där hemma också? De kanske har en uska där hemma som tar hand om allt.
Jag hade inte gjort det. Fast kanske om jag hade känt mycket för den som annars varit tvungen att göra det.
Jag har lätt att utveckla bitterhet om jag gör för mycket för andra så jag får passa mig. Bitter är inte kul. Speciellt inte för omgivningen.
Jag hade absolut inte gjort det. Men så hade jag nog inte heller vetat vem som ska göra det. Säger som Nilla, jag tror det kan utvecklas lite bitterhet om jag gör så där för dem som inte förtjänar det. Sen är jag ju lat också.
Det där gör man direkt när man har smutsat ner, då blir det inte såna berg. Men av någon anledning har vi liknande problem på min arbetsplats. Du ska ha medalj för att du gjorde det där en fredagseftermiddag
Dom skulle behöva gå en av mina kurser.
Suck på alla sätt och vis. Fint av dig att göra tycker jag. Framförallt för den stackars undersköterskan som annars fått göra det.
Och en sak till, är detta problem en universal fråga? Kändes lite som att du beskrev mitt jobb nämligen. :-)
Du får sätta upp fotona på köksluckorna så tror jag de förstår till nästa gång.
Alla: Nu pratar vi inte mer om det. Gjort är gjort.
Skicka en kommentar