Ut med gamla och in med det nya

I min familj har vi en väldigt speciell nyårstradition sedan några år tillbaka. Vi renoverar, köper nya möbler och möblerar om. Vi brukar vara fullt upptagna. Vi brukar inte missa tolvslaget men det är knappt att vi orkar hålla oss vakna till dess. Sambon och sönerna brukar gå ut och skjuta raketer. De går till ett gärde som ligger 300 meter bort ifrån vårt hus för Sambon är väldigt säkerhetstänkande och det är jag glad för. Två meter från vår husgavel brukar det stå några grannar och skjuta raketer rakt mot vårt hus. Det känns i alla fall som om de skjuter rakt mot vårt hus när jag står i ett fönster och tittar på. Det är väldigt otäckt. Jag gillar inte raketer som kommer rakt emot mig. Jag tittar ALLTID på Grevinnan och Betjänten. Vi brukar skåla i Champis eller Pommac, kramas och önska varandra gott nytt år. Ibland ringer det någon och önskar oss gott nytt år. När barnen var yngre så var det alltid någon av dem som var sjuk på nyårshelgen. Oftast hade de feber. När barnen var riktigt små så tyckte vi att de inte behövde vara med och fira in det nya året så vi stannade hemma ”för deras skull”. Vi har alltid firat nyår hemma med oss själva. Nej, nu ljög jag. Inte alltid men de senaste 9 – 10 år i alla fall och sedan minns jag inte längre tillbaka. Man kan åka till Slottet och lyssna på tal och titta på fantastiska nyårsfyrverkerier. Det har vi gjort en gång. Jag tyckte att det kändes så ensamt att stå där bland alla andra nyårsfirare.