onsdag 3 november 2010

Jag mår inte bra och så har jag gjort bort mig

Jag ställde ut den bruna soptunnan på fel dag. Nu har den stått där ute vid vägen hela onsdagen och jag skäms för att alla grannar har sett den och noterat att vi jag har gjort fel. Varannan vecka ska grön soptunna ställas ut till onsdag morgon och varannan vecka är det brun soptunna som ska ställas ut till fredag morgon. Jag gjorde fel. Det är bara jag som håller reda på soptunnor, dagar och tider. Sambon klarar inte av sånt. Uppenbarligen inte jag heller. Varför kan inte sopgubbarna gå ur bilen och gå tre meter för att hämta tunnorna själva? Det är ett stressmoment att alltid ha de där tunnorna i huvudet.

Jag mår inte bra. Kan det vara en förkylning på gång? Minns ni mittpåbröstetfinnen? Den är kvar. Nu har det poppat upp flera finnar på ryggen, ena axeln och kring munnen. Förutom problem med acne så är jag så otroligt trött. Jag cyklade till jobbet i morse men orkade inte ens tänka på att cykla hem så jag tog bussen. Sambon är i Gävle. I vanliga fall brukar jag ju samåka med honom. Det känns som om jag håller på att få mens. Det har jag inte haft sedan i juni. Det ömmar "där nere". Kanske jag har "mensvecka" utan blödning. Det brukar min klimakteriearbetskamrat ha (ja, hon som sk**er). Hon har sin "mensvecka" varje vecka.

På lördag fyller Mellan 15 år. Vi kommer att fira honom hemma hos svärmor. Det blir skönt för jag orkar inte engagera mig i att bjuda hit några. Vi ska ta en tur förbi svärfars grav och sedan blir det middag hos svärmor. Det är ju Allhelgonahelg.

Det är även Gustav Adolfs-dagen på lördag. Den dagen är lite speciell för mig eftersom Gustav Adolf grundade staden jag växte upp i. Där jag växte upp fanns en särskild Gustav Adolfsbakelse. Jag vet inte om det görs sådana fortfarande. Jag är inte uppväxt i Göteborg. Här där jag bor nu brukar man kunna köpa Gustav Adolfsbakelser men de ser inte ut som jag vill. Jag vill att det ska vara mandelbiskvibotten, smörkräm, spunnet socker och en liten Gustav Adolfsbyst i marsipan eller choklad.

Idag har sönerna ätit lunch med sin farmor (min svärmor) på restaurang så jag hoppas att de inte är så hungriga ikväll. Hoppas de nöjer sig med ärtsoppa.
002 Klematis
Soptunna med Klematis. Bild lånad på trivasute.se

13 kommentarer:

Tantaluran sa...

Finnar och trötthet sucks.

Ting sa...

Hoppas du mår bättre snart!
Och du!
Ställ ut båda soptunnorna vettja!

Chrissan sa...

Du är ju snäll som ger grannarna nåt att prata om! :)

Hoppas du och finnarna mår bättre.

Gafflan sa...

Kanske det är din mensvecka och just därför blev det fel med soptunnorna.
Vi har säck och den bytas ut varannan vecka, på torsdagar, under nio månader av året. Den är överfullt redan och sopgubbarna kommer inte förrän nästa vecka. Blir till att samla soppåsar i källaren.
Vi åt kassler till middag.
Kram

nillas liv på pinnen sa...

Jag glömmer helt att ställa ut tunnorna ibland, då blir det inte kul eftersom man inte får plats med soporna de följande två veckorna.
Jag tycker det låter som pricksjukan, det du har. Bädda ner dig!

Knasterfaster sa...

Tantaluran: Ja, det suger verkligen.
Ting: Jag ska skaffa två blommig soptunnor och så ska jag ställa dem vid vägen för alltid.
Chrissan: Hoppas mina grannar kommer att vara snälla tillbaka. De får gärna komma hit med en påse nybakta bullar. Mums!
Gafflan: Vid förra tömningen av gröna tunnan så var den överfull hos oss. Vi fick lagra i garaget. Vi åt ärtsoppan. Den var god. KRAM

Knasterfaster sa...

Nilla: Ja, det är nog någon sjuka jag har. Jag har bäddat ned mig!

Singelmamman sa...

Låter som jag, med finnar överallt på kroppen, och i ansiktet. Va fan jag är verkligen inte tonåring. Eller har jag gått i barndom redan? Krya på dig!

Malla sa...

Inte är det så farligt med fel tunna, vi gör alltid fel - kollar på grannarna och den bruna tunnan glömmer vi nästan varje gång :S
Hoppas du känner dig piggare imorgon!

Shamrock sa...

Jag kollar alltid om grannarna ställer ut sina tunnor, gör de det så ställer jag ut min med.

Jag har oxå fått finnar och extrem trötthet. Kan det vara ett 42-årssyndrom tror du?

Knasterfaster sa...

Singelmamman: Något mystiskt är det med kroppen. Jag är ändå glad att jag har en!
Malla: Jag vill så gärna bara göra rätt!
Shamrock: Alldeles säkert ett 42-års syndrom. Du och jag i samma båt.

Snigel sa...

Problemet med soptunnorna har jag löst genom att ALLTID ha dem vid gatan, båda två (vi har grön för brännbart och brun för kompost).

Knasterfaster sa...

Snigel: Jag har funderat på det men då kommer brevbärarna (CityMejl + Posten) att klaga (igen) för de tycker inte om när lådorna står "ivägen" för brevlådan. :(